Paletten Nr. 330

Vad är gränserna för aktivism inom konsten? Vad är en svensk svart blick? Är finansering en estetisk fråga? Är det pinsamt att vara institutionellt beroende? Hade Sylvia Wynter fel? Hur gestaltas revolutionen i Iran? Vad innebär det att uppmärksamma Monica Sjöö? Är smedjan platsen för en ny värld, eller kanske den guidade meditationen? Detta är några av de frågor som detta nummer sista nummer 2022 behandlar i Palettens försök att analysera och göra bruk av konstens funktion i dagens värld.

documenta femton i Kassel kantades av kontroverser kring antisemitisk ikonografi, diskriminering och curatorisk metod. I förra numret inviterade Joanna Warsza ett intersektionellt perspektiv på utställningen som curatoriskt projekt för att inte separera det ena förtrycket från det andra. Samtidigt argumenterade hon för att curatorn måste utgå från att den oundvikligen befinner sig på gränsen mellan polisen och politiken, byråkratin och aktivismen. Men kanske säger årets Documenta också något annat om förhållandet mellan konst och politik dag? Det menar Palettens Frida Sandström i en essä om hur metoden ”lumbung” fick förhållandet mellan den kritiska konsten och en revolutionär subjektivitet att hamna i blixtbelysning. Delar rent av konstens kritiska potential och revolutionära rörelser en och samma kris idag?

Det blåser högervindar i Europa samtidigt som försöken att avkolonisera dess konstinstitutioner fortgår. Sker kanske avskaffandet av den frihet som betecknar den liberala demokratins offentligt finansierade konst från två håll samtidigt, eller är det något annat på gång? Yazan Khalili från The question of funding, menar att denna situation gjort finanseringen till en estetisk fråga. Om detta kan ni läsa i ett samtal mellan konstnärer och curatorer från årets Documenta som riktar uppmärksamheten bort från de ikonoklastiska kontroverserna för att istället fokusera på vad de medverkande själva drar för slutsatser av samarbetet och allianserna som bildades utanför själva utställningsprojekten.

Om documenta femton aktualiserade frågan om aktivismens förhållande till en nationellt finanserad konstinstitution, ger Matthew Rana ett annat perspektiv på detta komplexa problem i sin läsning av Gregory Sholettes nya bok The Art of Activism and the Activism of Art, och ser kritiskt tillbaka på sin erfarenhet av förhållandet mellan aktivism och konst under hans studietid i San Francisco. Frågan om konst och aktivism är också akut i frågan om förmedlingen av upproren i Iran. Den 16 september mördades Jina (Mahsa) Amini, en 22-årig kurdisk kvinna i Teheran efter att hon greps av Irans moralpolis för att ha burit ”olämplig” hijab. Det blev starten för en ny revolutionär rörelse över hela landet ledd av kvinnor och skolflickor. Regimens repressalier lät inte vänta på sig, och i skrivande stund har just Mohsen Shekari (23 år) avrättats för sin kamp. Som en del av Palettens stöd för kampen har redaktionsmedlemmen Laleh Kazemi Veisari satt samman revolutionens hymn (twitterkompositionen Baraye) med ett visuellt eko från diasporan (en affisch med slagordet #WomanLifeFreedom).

Konsten och pedagogik är en återkommande tematik i Paletten. Ane Hjort Guttu är en av de konstnärer som mest genomgripande inte bara följt utvecklingen och undervisat mycket på nordiska konsthögskolor. Hon har också behandlat frågan konstnärligt. I samarbete med Palettens formgivare Milena Karlsson inleder vi en serieversion av Hjort Guttus film Manifest från 2021 som behandlar konstskolan på 2000-talet. Även Lisa Nyberg gör det pedagogiska till en del av en konstnärlig praktik. I sin nya avhandling Pedagogies of the Unknown frågar hon sig om guidad meditation som konstnärlig och pedagogisk metod kan användas för komma i kontakt med det okända. Vi ville veta mer och bad henne svara på några frågor.

Hur ska vi egentligen förstå frågan om den queera historieskrivningens utmaningar? Palettens Andria Nyberg Forshage har varit i Oslo och sett utställningen Skeive ikoner på Fotogalleriet, läst den efterföljande boken, och funderat på saken, samt på vad som är nödvändigt nu. Historiseringens problematik angående könets och sexualitetens förhållande till konsten och politiken återkommer i en ny essä av Katy Deepwell. Vad innebär det att återlansera feministiska konstnärer i ett nytt sammanhang just nu. Deepwell diskuterar saken med anledning av retrospektiven med konst av Monica Sjöö (1938–2005) på Beaconsfield Ltd i höstas, och finner bland mycket annat en intressant spänning mellan Sjöös anarkofeminism och dagens intersektionella perspektiv. Inom den kritiska konstforskningen finns det en tendens att läsa in en politisk och subversiv potential i enskilda konstverk. I sin nya avhandling Portraying Unease: the Art and Politics of Uncomfortable Attachments pekar Ellen Suneson på att detta perspektiv tenderar att undervärdera politiska aspekter av det obehagliga och pinsamma i ett institutionellt beroende. Vi blev nyfikna och bad henne utveckla.

Med anledning av Palettens pågående undersökning av konstkritikens subjektivitet och praktik är vi också mycket glada att kunna publicera en essä från utställningen No Humans Involved på Hammer Museum förra året. I ”Noteringar om dechiffrering och sakernas kraft” ställer Zakiyyah Iman Jackson dagens forskning om genetik och kultur i ett kritiskt förhållande till Sylvia Wynters försök att tänka om estetiken under början av 1990-talet bortom dess ”biocentriska” perspektiv. Wynter och Jackson tillhör de kritiska röster som vid sidan av palettenskribenter som Fred Moten och Denise Ferreira da Silva tidigare tagit sig an frågan om svarthetens förhållande till estetiken. Men finns det något specifikt med en svensk svart blick för den afrikanska diasporan här? Den frågan ställer sig Palettens Salad Hilowle i ett samtal med Tina Campt men anledning av hennes bok The Black Gaze. Följer Moko Jumbie med och skyddar människor med afrikansk härkomst i Danmark? Carson Cole Arthur menar det, och tar utgångspunkt i Jeannette Ehlers nya verk Moko is Future – presenterat på Charlottenborg i Köpenhamn – i en kritik av tidigare tolkningar av Moko Jumbie-myten. Om Hilowle och Carson kastar ljus på situationen i länder som Sverige och Danmark så har Matilda Sjöblom besökt Dakarbiennalen som i år går under titeln Ĩ Ndaffa (genom elden). Dags att tända brasan!

Trevlig läsning!

Fredrik Svensk med redaktion

Ps. Och hörni, tusen tack ni som prenumererar på Paletten, vi behöver er mer än någonsin!

Supererbjudande just nu: Två för en! Fram till den första februari 2023 kan ni teckna ett års prenumeration för 250 kr och ge bort en prenumeration till en vän.

Skriv till paletten@nätverkstan.net. Ämnesrad: Supererbjudande.