MENY

Paletten Nr. 325

Innehåll
Växlingar – Från Rachid Karami International Fair till Usine Seydoni i Kalmar
Som en verklig slöja, som en dålig analogi: dissociativ stil och transestetik
Konstrepubliken Psykiatrins monument
”Det är inte möjligt att avkolonisera museet utan att avkolonisera världen.”
Diasporans landskap i svenskheten
Säj något snällt FITTA!
Kritik på entreprenad
Politics and Passions, again
Resident Evil
Paletten Nr. 325

Redaktionellt

Covidpandemin fortsätter globalt och talibanerna har tagit makten över hela Afghanistan samtidigt som zapatisterna landstigit i Europa för att skapa nya allianser och återaktivera en global motståndsrörelse. Ränteläget ligger lågt, finansialiseringen av ekonomin accelererar och Big-Tech-entreprenörer som Elon Musk och Jeff Bezos tävlar om att kolonisera rymden. I Sverige står vi inför ytterligare en regeringskris, en rap-video används som bevisföring i ett brottmål i en av alla gängkonflikter samtidigt som både konst - biennalerna i Borås och i Göteborg manifesterat nödvändigheten i en reformerad och avkoloniserad konstvärld. I det här numret av Paletten komplicerar och utvecklar vi samtiden ytterligare med en grym sammansättning nya fantastiska bidrag.

Ny teknologi skapar ständigt nya förutsättningar för konsten. Geraldine Juárez har med essän ”The Ghostchain” skrivit den bästa uppgörelsen med på - hejarna av blockchain-teknologins betydelse för konsten. Relationen mellan gamla och nya tekno - logier spelar också en central roll i Theresa Traore Dahlbergs konstnärskap. Afrang Nordlöf Malekian har varit på Kalmar konstmuseum och reflekterat över möjligheten i hennes konstnärliga metod. Men vad betyder det egentligen att allt fler samtal om konst anammat en vetenskaplig begreppsapparat med syfte, frågeställningar metod, resultat och diskussion?

Helt klart är i alla fall att den konstnärliga forsk - ningen har skapat nya förutsättningar för konsten. Men frågan är hur denna nya institutionalisering kan förstås i relation till ett kritiskt konstbegrepp? Peter Osborne har med utgångspunkt i vår tids produktionsförhållanden försökt förstå vad som händer med konsten under den administrativa tvångs - tröja som präglar allt större delar av universitets - världen. Ariella Aïsha Azoulay har under många år undersökt universitetens vetande och dess roll i en kolonial världsordning. På senare år har hon fått en allt mer inflytelserik roll i det anti-imperiala tänkandet i konsten och konstkritiken. Sabrina Alli har talat med henne med utgångspunkt i Azoulays senaste bok Potential History. Bilden av Sverige har i Chile länge präglats av ett utopiskt skimmer. Om detta reflekterar Macarena Dusant i en essä som genom en rad konstnärskap försöker berätta en annan historia om Sverige.

Frågan om lidandets och begärets roll politiken och konsten är en central fråga för Paletten. På Backaplan i Göteborg har en grupp konstnärer just uppfört Psykiatrins Monument. En av dem är Stefan Karlsson som här bidrar med en gestaltning av monumentet för Paletten. I Chantal Mouffes politiska filosofi spelar käns - lorna en central roll. Konstnären Anna Ostoya är tillsammans med Mouffe aktuell med boken Politics and Passions. Sinziana Ravini har intervjuat Ostoya om deras samarbete. Vad finns det för möjligheter med dagens transestetik där frågor om passion, politik och form ofta framstår som oskiljaktiga? Kanske handlar det om en ny dissociativ stil, det hävdar Maxi Wallenhorst i en vindlande essä.

Frågan om det konstkritiska och det kritiska i konsten är en ständigt aktuell fråga för Paletten. I essän ”Realism 2020: Farewell to (Bourgeois) Art Criticism” försöker Mikkel Bolt & Dominique Routhier tänka problemet kring kritik från ett värdekritiskt perspektiv. Som en del av intresset för kritik publicerar Paletten ofta konstnärers egna reflektioner kring förutsättning - arna för deras konst. I det här numret bidrar Ruby Nilsson och Roxy Farhat med konstnärliga fördjup - ningar av denna problematik. Medan Nilssons fokus ligger på frågan om konstnärsresidensets villkor, så behandlar Farat i manusform relationen mellan konstnär, curator och institution. Med utgångspunkt i Farhats verk Säg något snällt fitta ! behandlar Frida Sandström i sin tur gränserna för beställd konst med syfte att verka kritiskt och lösa sociala problem.

Mycket nöje!

Fredrik Svensk med redaktionen