Paletten #314

Paletten #314

Innehåll


Min syster besök 1990

Donia Saleh

Mot en svart feministisk poetik - Frågan om svarthet mot slutet av världen

Denise Ferreira da Silva

Mot den absoluta realismen: Oscar Muñoz, fotografiet och representationens urscener

Jan-Erik Lundström

Berlin väl använt

Theresa Kampmeier

Efter tomhetens feminism

Moa Franzén

Moderatorn

Frida Sandström

Texter i arbete – det konstnärliga scoret

Frida Sandström

Konst-teknisk dagbok April-Maj 2018 Förd i samband med utställningen Sensory Futures #1: The work to end all labor

Max Ronnersjö

Christian Degerhammars rapport från ljudkonstfestivalen ”Happy New 3ars” i Vei Da, Thiert

Pär Thörn

PETER, the plague

PETER

prɑpər spitʃ

Moa Franzén

Konstkritik bortom människan

Om Walter Benjamins Begreppet konstkritik i den tyska romantiken

Anton Göransson

Konstkritikens form

Fredrik Svensk

Att reproducera autonomi

Kerstin Stakemeier & Marina Vischmidt

Teser om inkompetens

Mattin

burn, on fire, alight, inflamed, glow, ablaze, fervent, go up in smoke, – Score for a performance lecture

Olia Sosnovskaya

N.M.O.

Medverkande
 

 

Redaktionellt

Palettens mångåriga undersökning av konstens autonomi har byggt på en märklig misstanke. Om den moderna konsten är en integrerad del av en kolonial och kapitalistisk modernitet, av dess relation till upplysning, befrielse och jämlikhet, och dess makt- och begärsrelationer, borde den då inte vara en specifik form av särskild plats för att försöka förstå och utmana dess förutfattade gränslinjer? Inte bara i konstverken, utan också i kritiken, historiseringen, presentationen och inom allt det arbete som producerat och reproducerat konstens aktualitet idag.

När vi började denna undersökning var förutom en arbetskritisk tradition tänkare som Gayatri Spivak, Homi Bahbha, Walter Mignolo och Edward Said avgörande. Inte minst deras olika sätt att uppmärksamma den västerländska estetikens och konstens bidragande funktion i föreställningen om den ”civiliserade” människans relation till en rå, ”ociviliserad” sådan. Idag har fältet växt betänkligt och blivit en självklar del av stora utställningar som Documenta, Manifesta och Modernautställningen.

I förra numret av Paletten (#212/313) behandlades dessa frågor bland annat med utgångspunkt i begreppen ”omsorg” och dekolonisering och dess betydelse för många konstnärliga verksamheter idag. I detta nummer fortsätter vi med en längre essä av Denise Ferreira da Silva, som i likhet med exempelvis Fred Moten och Achilles Mbembe vill befria svartheten från den plats och funktion som den har fått i en dominerande historieskrivning. Med vad hon kallar för en svart feministisk ”po-etik” föreslår Ferreira da Silva att svarthet, befriad från vetenskap och historia, ska betraktas som en praktik: att vandra genom världen med det etiska mandatet att konstruera andra sätt att veta och göra saker på.

Ferreira da Silvas bidrag är också en del av vårt intresse för att intensifiera en konstkritisk diskussion i Paletten, vilket görs tillsammans med en samling bidrag av Donia Saleh, Pär Thörn, Anton Göransson, Theresa Kampmeier och Frida Sandström. Detta är texter som litterärt och teoretiskt behandlar bilder, problem och konstnärliga erfarenheter från allt ifrån socialdemokratins kris till fiktiva konserter och 2018 års omtalade Berlinbiennal.

Den feministiskt präglade frågan om tomrummets roll i konsten som lyftes av Nina Power med kommentarer från många andra i nummer 310/311, följs här upp av Moa Franzén. Vi publicerar också ytterligare ett kapitel av de feministiskt och marxisitiskt orienterade konstteoretikerna Marina Vischmidt & Kerstin Stakemeier, som en fortsättning på serien om konstens autonomi i relation till arbete.

Intresset för hur vi styr och styrs av våra liv har på senare år aktualiserat frågan om den konstnärliga instruktionen, som konstnärlig form, så kallade ”scores”. I detta nummer presenterar vi en samling bidrag av Mattin, Moa Franzen, PETER, Max Ronnersjö, OliaSosnovskaya och N.M.O.. Konstnärer vars utsagor tillsammans kan ses som ett försök att utvidga och komplicera score-begreppet och de problematiker som följer med dess spridning i det samtida arbetsparadigmet.

Trevlig Läsning!

Fredrik Svensk, chefredaktör

Frida Sandström, redaktionsmedlem