Paletten #316

Paletten #316

Innehåll


Redaktionellt

Fredrik Svensk

Svart dada: svarthetens uttryck under omförhandling

Awa Konate

Periodstil och den nutida konsten

Jasper Bernes, Joshua Clover & Juliana Spahr

Konst från parallellsamhället

Suad Omar, Ikram Abdulkadir, Nachla Libre

Sorgejord / Efter fredagsbönen ber vi Janazah

Ikram Abdulkadir

Fragments of an Ongoing Nightmare (Written from an Autonomous Zone of Resistance in a State of Perplexity)

Isabel Löfgren

The Reputational Economy & Jealousy. Or: I Hate

Anna Nygren

Det intellektuella handarbetets rävsax

Kira Carpelan

Some Diagrams on the Spatial Forms of Art Practice: from the Guild Workshop to the Studio to the internet

Dave Beech

Mystery shopper del II

Henrik Andersson

The Future Body at Work

Frida Sandström & Kasia Wolinska

Reproduktionen av autonomi: tre kritiska modeller

Kerstin Stakemeier & Marina Vishmidt

”Människor som söker en identitet kommer inte hit”

Rita Nettelstad

“to take the fight” learning with Hamnarbetarförbundet 2018/2019

Benj Gerdes

 

Redaktionellt

Oavsett om vi hänvisar till 9/11 eller till börskraschen 2008 står det idag klart att treenigheten liberal demokrati, marknadsekonomi och mer eller mindre kritisk samtidskonst, fast förankrad i ett högkulturellt idéarv, nu förlorat sin närmast heliga status.   

Konsthistorien såväl som frågor om arbete, ras och kön håller på att få nya betydelser. Det gäller allt ifrån Brexit, Trump och januariavtalet till Mossack Fonseca och framgångarna för en blandning av nationalistisk pro­tektionism och nyliberalism i Europa, Asien och i Nord- och Sydamerika.

Bidragen i det här numret av Paletten är olika försök att reflektera över och skapa solidariska samband mellan de kamper som utkämpas i konsten och samhället, i ljuset av en ny politisk situation.       

Innebär detta nya läge att fenomen som Beyoncé och Gula västarna blivit viktigare för konsten än dess egen historia? I essän Periodstil och den nutida konsten formulerar Jasper Bernes, Joshua Clover och Juliana Spahr en ny estetisk belägenhet för den samtida konsten och poesin där pop och upplopp integrerats med teorin.   

I Konst från parallellsamhället samtalar Suad Omar, Ikram Abdulkadir och Nachla Libre om förutsättningarna för, och betydelsen av, konst i dagens Sverige och gör det tydligt att samtidskonstens institutioner ständigt riskerar att bekräfta det segregerade samhälle som de också är en del av. Med andra ord: samtidskonstens rasistiska funktion i den koloniala moderniteten tenderar att reproduceras i vår samtid. Något som Omars, Abdulkadirs och Libres konstnärliga praktiker kan sägas göra upp med.

Men det finns också andra sätt att avkolonisera konstens akuta relation till rasismen. Med utgångspunkt i Amiri Barakas Black Dada Nihilismus från 1964 började Adam Pendleton för ett tiotal år sedan att utveckla något som han kallar Svart dada. Awa Konate reflekterar kring Svarta dada och dess omförhandling av Svarthetens ontologi. Såtillvida utgör Konates text i detta nummer av Paletten ytterligare ett bidrag kring frågan om svarthet, som senast behandlades i essän Mot en svart feministisk po-etik i Paletten #314, av Denise Ferreira da Silva.

Efter att Jair Messias Bolsonaro tog över makten i Brasilien har det antifascistiska motståndet blivit en självklar del av samtidskonsten. I en vindlande text rapporterar Isabel Löfgren direkt från fältet där internet kommit att spela en avgörande roll. Dagens högervindar har en särskild klangbotten i Italiens fascistiska historia, och Rita Nettelstad har därför intervjuat konstnären Andrea Romano om relationen mellan fascistiska monument och samtidskonst.

Precis som att vår nya politiska situation måste förstås i ett rasistiskt ljus, så är frågan om arbete och autonomi av avgörande betydelse. I Sverige är det exempelvis inte bara med högerpartiet Sverigedemokraterna och deras radikala konstpolitik som högervågen manifesteras. Att Socialdemokraterna vill inskränka strejkrätten omdefinierar hela idén om ett vänsterorienterat arbetarparti. Detta har skett i samband med Hamnarbetarförbundets långvariga konflikt med arbetsköparna. Benj Gerdes som har följt kampen presenterar här en del av sitt pågående projekt att ”lära med” arbetarnas kamp.  

Om Gerdes närmar sig arbetarkampen, har Kerstin Stakemeier & Marina Vishmidt i Reproducing Autonomy, från ett feministiskt perspektiv fokuserat på vad det är som möjliggör arbetarens frihet liksom konstens autonomi. Detta är den näst sista delen av Palettens serie översättningar från boken: Reproduktionen av autonomi: tre kritiska modeller. Dave Beech har under senare år ihärdigt försökt beskriva relationen mellan konst och värde. Paletten presenterar några av hans diagram över konstproduktionens historia från den förmoderna skråverkstan, till ateljén och vidare till internet. Frågan om konstens produktionsvillkor återfinns även i del två av Henrik Anderssons serie Mystery shopper, en konstnärlig undersökning av den fabricerade konsumtionens olika ärenden.

Hur är det möjligt att skriva om dansens teori utifrån den arbetande kroppens politiska historia? Kasia Wolinskas & Frida Sandströms har i The future body at work undvikit etablerade begrepp, namn och referenser från västerländsk filosofi och danshistoria, för att istället formulera sig med utgångspunkt i den levande, dansande kroppen. Kira Carpelan beskriver den ekonomiska rävsax som konstnärer i Sverige befinner sig i om de inte vill tillgodose konstmarknaden med attraktiva produkter, ett dilemma vars psykiska konsekvenser inte är nådiga. Slutligen gestaltar Anna Nygren i serieform den motstridiga känslan inför konsten av idag.

Detta nummer tillägnas minnet av Okwui Enwesor, som medverkade senast i Paletten #288.

Trevlig läsning

Fredrik Svensk med redaktion, 23 april 2019