#310-311

#310-311
omslag_310.jpeg
 

Innehåll


Redaktionellt
 

Mot en tomhetens feminism


Nina Power
 

RE: Tomhetens feminism

Imri Sandström
Eva la Cour
Paula Urbano
Johanna Gustavsson
Rebecka Katz Thor
Viola Bao                                                       Moa Franzén                                               Stina Nyberg

 

Onda former

Gabo Camnitzer
 

Iver Jåks Utvidgade relationer

Niilas Helander
 

Vad menar vi med ”autonomi” och ”reproduktion”?
 

Text: Marina Vischmidt
Inledning: Johannes Björk

 

Mystery shoppern och
institutionskritikens död

Henrik Andersson
 

Erkänn att det dödar dig (och dra) (Ljud/ord över en gay pornografi)
Utdrag ur Deproduktion del II

Terre Thaemlitz
 

Så få koppar kaffe som möjligt

Terre Thaemlitz i samtal med Frida Sandström
 

Matporr för tanken

Diana Gran
 

Ledigt jobb
Om Farid Fairuz, Mihai Mihalcea och att neka självreproduktion

Frida Sandström
 

Kosmopolitiskt mörker: syner och eftertankar om Vija Celmins Night Sky efter
Documenta 14

Oscar Svanelid
 

Mot glömskan: om Anne Carsons Det oförlorades ekonomi

Anton Göransson

Konsten bortom det programmatiska

Patrik Haggren och Thomas Millroth

Den ryska revolutionen för konstnärer idag

Anton Vidokle
Elke Marhöfer
Sergey Lebedev
Mikhail Lylov
Arseny Zhilyaev
Fia-Stina Sandlund
Dorinel Marc
Mårten Spångberg
Mats Bigert (Bigert & Bergström)
Michele Massucci
Nya Karolinska
Malte Persson

Medverkande
 

 
 Illustration: Maja Hammarén

Illustration: Maja Hammarén

Redaktionellt

"VARNING MANLIGA KONSTNÄRER SOM GÖR KONST OM INNEHÅLLSLÖSHET / INTET TILLHÖR INTE ER / TJEJER ÄGER TOMHETEN / BACKA IDIOTER!!!!”

Med ett enkelt Instagraminlägg lyckades konstnären Audrey Wollen göra slut på den manliga post-minimalistiska genikulten som dominerat samtidskonsten i mer än ett halvt sekel. Nina Power inleder Palettens dubbelnummer med en text som spekulerar över den feministiska tomhetens framtidsmöjligheter. Som en del av Palettens pågående undersökning av feminismen i dagens konst bad vi även några konstnärer och kritiker att kommentera Powers text.

Lika lite som Paletten är klara med feminismen är vi klara med frågan om den samiska samtidskonsten. I detta nummer korsläser därför Niilas Helander Iver Jåks utställning på Trondheim kunsthall utifrån den feministiska urfolksforskaren Rauna Kuokkanens texter och perspektiv på samisk gåvofilosofi.

Gabo Camnitzer fortsätter att arbeta med den komplexa relationen mellan pedagogik och konst. Denna gång presenterar Paletten ett urval ur serien Onda former, bestående av icke-föreställande teckningar av tjugo barn i åldrarna två till tio år. Teckningarna kom till i samtal mellan vuxna och barn, där de vuxna inledde med öppna frågor om meningen med ondskan.   

Bör konstarbetaren avskaffas helt och hållet? Som chef för en kulturinstitution hanterade den rumänska dansaren Mihai Mihalcea ständigt ökade utgifter och minskat produktionsstöd. Med själv-performancen Farid Fairuz gav han upp sin identitet som kulturproducent och klev ut ur den ekonomiska logik som jagar konsten idag. Frida Sandström har samtalat med Fairuz om vad som händer när den kulturella produktionens plattformar utryms och en arbetare själv tar kontroll över situationen.

I vår serie där konstnärer reflekterar över sin egen praktik, bidrar konstnären Diana Gran med bilder och en text om bland annat hennes intresse för matporr och icke-mänsklig erotik. Stämmer det att svenska konstinstitutioner har börjat anlita så kallade mystery shoppers för att skapa bättre kundrelationer? Detta frågar sig Henrik Andersson och diskuterar vad det skulle innebära för konsten och varje försök att kritisera dess institution.

Den sociala dynamiken i konstvärlden påminner om en utmattande sekt där varje ansats till arbetskritik bemöts med orden ”du får ju i alla fall göra vad du älskar”, säger Terre Thaemlitz i ett samtal med Frida Sandström om när ett uttal blir en performance och mycket mer. Vi publicerar också ett utdrag ur den ackompanjerande texten till Thaemlitz Deproduktion. Del II. – en essäfilm om den nyliberala förvaltningen av människan såsom ofri familjemedlem med en läsbar sexuell identitet.

Oscar Svanelid har funderat närmare på Vija Celmins serie målningar Night Sky som visades på Documenta 14 och har hittat en politisk potential bortom den våldsamma debatt som kringgärdade utställningen. Han hittar den just i bilden av natten. Anton Göransson har läst Anne Carsons Det oförlorades ekonomi och funnit poesi med en skulptural estetik.

Många av bidragen i Paletten kan kopplas till vår pågående undersökning av autonomi, men allra tydligast i detta dubbelnummer tematiseras det i Marina Wishmidts essä Vad menar vi med ”Autonomi” och ”reproduktion” som publiceras tillsammans med en introduktion av Palettens Johannes Björk. Patrik Haggren och Thomas Millroth diskuterar vidare kring en politisk konsthistoria, och flykten bort från det programmatiska i både DDR och Sverige.

Sist men inte minst, i samband med 100-årsminnet av den ryska revolutionen frågade Paletten en grupp konstnärer vad den ryska revolutionen betytt för dem. Jubileet 2017 riskerade att monumentalisera revolutionen som något förflutet, snarare än att belysa den som en samtida möjlighet. Så vi frågade samtidskonstnärerna hur de tycker att revolutionen egentligen bör firas. Vi ställde även Lenins fråga, Chto delat? Vad bör göras?

Trevlig läsning!

Chefredaktörer Sinziana Ravini & Fredrik Svensk med redaktion.  

ps. I och med utvecklandet av vårt redaktionella arbete och paletten.net är vi mycket glada att Maja Hammarén och Patrik Haggren går in som biträdande redaktörer.