Nr. 306 - 2016

306_OMSLAG_250917.jpg
 

Innehåll


Redaktionellt

Sinziana Ravini & Fredrik Svensk

Feminismens temperatur eller hur vi, nästan, sprängdes i bitar av konsensus

Fia-Stina Sandlund

Mordisk design?

Lisa Rosendahl

Sami Art and the Land – Insisting on a Reciprocal Relation to Our Surrounding

Niilas Helander

Intervju: Britta-Marakatt Labba, Elle Sofe Henriksen, Silje Figenschou Thoresen och Matti Aikio

Niilas Helander

Vit box, svart box, offentligt rum

Claire Bishop

Plasticitet som motstånd

Michele Masucci

Filosofi, sexism, känsla, rationalism

Nina Power

Skuld och kredit

Fred Moten & Stefano Harney

4 frågor till översättarna

Maja Hammarén

Kring rörelser i konsten modell 1940-tal, folkdekor m.fl.

Thomas Millroth

En släng av det allmänna kursraseriet

Patrik Haggren

Fair Play

Angelica Falkeling

Adonis och det sorgliga tillståndet

Sam Carlshamre

Kära terrorister!

Dorinel Marc

Internationalisering som institutionell opportunism

Markus Degerman

 

REDAKTIONELLT

 

Högerpopulismens vindar viner över stora delar av västvärlden. I Sverige ska en asylpolitik på dekis ge svenskar med medborgarskap ett odefinierat “andrum”. Men hur går egentligen de nya asyllagarna ihop med hyllningen av “Nordiska designklassiker”? Lisa Rosendahl har varit på utställningen New Nordic. Fashion. Food. Design. på Felleshuset i Berlin och fått en konstig smak i munnen. Niilas Helander skriver om samisk konst – som svar på de skandinaviska museernas selektiva samlingspolitik. Han börjar med markens politik, och finner ett avantgardistiskt estetiskt motstånd mot den ekonomiska exploateringen med fokus på ömsesidiga relationer mellan material, djur och människor. I den följande intervjun diskuterar Helander hur samiska konstnärer förhåller sig till konstens politiska potential med konstnärerna Britta Marakatt-Labba, Elle Sofe Henriksen, Silje Figenschou och Matti Aikio.

1981 utlovade Paletten en text av Thomas Millroth om konstnärskollektivet Folkdekor och annan närmast bortglömd politiskt engagerad konst under 1940-talet och framåt i Sverige. I oktober 2016 inkom Millroth med sitt bidrag. Betydelsen av Folkdekor och deras relation till politik, konst och utbildning utvecklas vidare av Patrik Haggren i en text som kastar nytt kritiskt ljus på dagens “educational turn” i samtidskonsten. Är internationaliseringen av konsthögskolorna något enbart positivt? Markus Degerman diskuterar och ställer frågan i relation till en osäker arbetsmarknad och konstens administrativa sida. I den inflytelserika boken The Undercommons har Fred Moten och Stefano Harney försökt formulera en poetisk, kärleksbaserad och skuldfri relation till det politiska engagemanget med utgångspunkt i begrepp som skuld, studier och planering. Jonas Hammarbäck och Adam Westman har översatt ett av kapitlen och Maja Hammarén samtalar med översättarna om vad det innebär att bitvis släppa det rent betydelsemässiga för att kunna “fatta en text med kroppen”.

I essän Vit box, svart box, offentligt rum följer Claire Bishop upp det senaste decenniets många samtal kring arbetsvillkor i dans- och koreografifältet och knyter dessa till samtidskonstens vidgade intresse för koreografiska praktiker. Hon lokaliserar en marknad där erfarenheter-in-action blivit en hårdvaluta. Vem som utför en performance och vem som tar del av de ekonomiska, sociala och konstnärliga produkter som den generar, är dock fördolt i samma dimma som vilade över höstens skådespel i USA. Det bad vi Angelica Falkeling titta närmare på, som i Fair Play frågar sig hur en talakt alls kan leda till någon tillblivelse i Austin-Butleriansk anda. Om performativiteten har gått in i väggen, vilka strukturer är möjliga att rita ut? Falkeling föreslår en burlesk läsning av en posthuman samtid, där solidariska handlingar sprids likt dansande virus i arkitektur och klädkoder. Om ingen följer reglerna, kanske det är dags att skriva nya.

Filosofin är konstens parallella praktik. Med utgångspunkt i den den så kallade spekulativa vändningen diskuterar Nina Power den samtida feminismens relation till denna fortfarande djupt mansdominerade verksamhet och ser något nytt som är på väg att hända. Sam Carlshamre oroar sig över Adonis omtalade bok Våld och islam vars påhittade etymologier han menar osynliggör en rad viktiga(re) arabiska tänkare. Dorinel Marc bidrar med en poetisk text om relationen mellan terroristvärlden, konstvärlden och att få ihop vardagslivet i Sverige, medan Fia-Stina Sandlund skriver en självrannsakande, världsomspännande uppgörelse med feminismens kritiker idag.

I förra numret sammanfattade och utvecklade Johannes Björk några av de tematiker som Paletten behandlat i sin fleråriga undersökning av frågan om estetisk autonomi idag. Tillsammans med de övriga bidragen utgör Michele Masuccis essä om plasticitet som kollektiv motståndspraktik i förhållande till The Human Genome Project-Write och dess marknadsstyrda människoproduktion en fortsättning på detta projekt. Trevlig läsning!

 

Sinziana Ravini & Fredrik Svensk  med redaktion.