Nr. 305 - 2016

PALETTEN_305_OMSLAG_250917.jpg
 

Innehåll


Redaktionellt

Sinziana Ravini & Fredrik Svensk med redaktion

FRAGMENT FRÅN TVILLINGSKAPET

Tvillingskapet

KONSTEN, MAKTEN, PENGARNA OCH SAMHÄLLET - OM MANIFESTA 11

Power Ekroth

UTDRAG FRÅN VIBRATION HIGHWAY

Andrea Éva Győri

Ur (H)andMade

Niilas Helander

Offentliga Misslyckanden: stunder av oordning och det ständiga försöket att få saker "att fungera"

Gigi Argilopoulou

Härja med siri, härja med sverige

Andreas Mangione

Crazy 1

Leif Nylén

She wanted to be lost again (jag blir ett fan genom att skriva att jag är det)

Johanna Stillman

Stad utan monument Del 2: Tusen kartor

Kajsa Widegren

Caring, cleaning and cooking: The double character of domestic work - A conversation with Silvia federici

Jenny Richards & Jens Strandberg

Pragmatikern

Andreas Gedin

Förberedande anteckningar till en undersökning om estetisk autonomi i överbefolkningens tidevarv

Johannes Björk

Kulturrevolution och Konstdebatt

Anna Sjödahl

Om Leif Nylén

Jesper Olsson

Omskrivningar

Mikael van Reis

 

 

 

 

 

REDAKTIONELLT

Vad händer när konst ska möta ”verklighetens folk?” Är konstnären en entrepenör bland andra? Och när förvandlas en megautställning till ett konstverk? Det är några av de frågor som Power Ekroth ställer i sin essä om Manifesta i Zürich. Från Manifesta presenterar vi också ett utdrag ur konstärens Andrea Éva Győris samarbete med sexterapeuten Dania Schiftan som ger kurser för kvinnor som har svårt att få orgasm. Dessutom bidrar Tvillingskapet med manuset till sin transpolitiska ritual Snoppen blöder, samt texten Tjejighetens diktatur.

Andreas Gedin skriver om de privata herr-nätverk som möjligjorde Pontus Hulténs tid på Moderna museet, före Sverige ens hade en uttalad kulturpolitik. Jesper Olsson skriver om nyligen bortgångne Leif Nylén (1939-2016), Palettens redaktör under det sena 1960-talet. Med anledning av Nyléns viktiga gärning återpublicerar vi hans text om Siri Derkert liksom Anna Sjödahls bidrag till Paletten 2:1968. Även Andreas Mangione ger sig i kast med Derkert i en text som kritiserar den tama historieskrivningen runt hennes feministiska och socialistiska kamp. Han söker tröst och uppvigling i verket Sverigevägg och drömmer om ett ofullbordat, trevande Siri-museum där poeterna står och skanderar: «MÄN BÖRJA TÄNKA», «KVINNORNA KOMMER» EN NY VÄRLD VÄXER FRAM», «OFÖRSTÖRD JORD» .

Kajsa Widegren fortsätter sin essä Stad utan monument om konst som aktivism i Japan efter kärnkrafthaveriet i Fukushima 2008.

Vad händer när konstutbildningar bejakar professionalisering framför upplysning, sponsrad upplevelse framför för fri konst, och stalinistiska administrationsapparater framför studier? Detta frågade sig Josefin Wikström i Paletten 3:2014 i en kritisk rapport från konferensen The Public Commons and The Undercommons of Art, Education and Labour i Frankfurt. Med exempel från ockupationer och aktioner i krisens Grekland, reflekterar Gigi Argyropoulos, som deltog i konferensen, i detta nummer över möjligheterna i det offentliga misslyckandet och de ”oordnade studierna”, en tanke som utveckades i boken Undercommons: Fugitive Planning & Black Study av Fred Moten och Stefano Harney som nyss deltog vid Infrastructure Summit på biennalen Bergen Assembly. I en kommentar binder Maja Hammarén samman Argyropoulous reflektioner med en läsning med Harney, Moten och Hypatia Vourloumis på The Partisan Café, en del av biennalens Infrastructure Summit.

I förra numret av Paletten undersökte Joshua Clover förhållandet mellan vad Karl Marx kallade ”överbefolkning” och dess förhållande till den senaste tidens upplopp. Samtidigt samtalade Johannes Björk med Eric Alliez, Melanie Gilligan och Peter Osborne om förutsättningarna för estetisk autonomi, en frågeställning vi arbetet med sedan starten 2011.

I detta nummer följer Björk upp dessa frågor genom en första artikel i en serie undersökningar av förhållandet mellan estetisk autonomi och kapitalets tendens att skapa överbefolkning. Frågan är huruvida överbefolkning som strukturell position kan erbjuda en utgångspunkt för det icke-identiska, som enligt det gängse postmoderna narrativet skulle ha försvunnit med globaliseringen. Undersökningen tar också sitt avstamp i de interventioner gällande konstens autonomi som Paletten publicerat sedan 2011.

Bredvid Björks historisering av tidigare skrifter, möter Jenny Richards och Jens Strandberg konstnären Silvia Federici i ett samtal om hemmets funktion och glappet mellan 70-talets och nutidens feministiska arbetarkamp, i en tid där hemtillhörighet och sexuell identitet inte längre är en självklar utgångspunkt för kampen.

Johanna Stillman brevväxlar med författaren Chris Kraus, och konstaterar att hennes beundran för kulturelitens instagramobjekt under Stockholms försommar 2016 egentligen är en fiktionalisering av den karaktär som hon själv skulle vilja möta, vara och skriva fram.

Läget för kritiken på landets kultursidor blir allt kärvare, inte minst i Göteborg. Mikael van Reis rannsakar sin tid som chefredaktör för Göteborgs-Postens kultursidor i Palettens skrivbordsessäserie. Kanske kan skrivandet och omskrivandet av konsten fortfarande upprätta en sensiblitetens egen tidslighet som sätter samtiden på spel?

Sist men inte minst: Margareta Orreblad är död. Ett liv för konsten är borta. Galleri Mors Mössa i Göteborg. Kärlek. Efter Orreblads bortgång kom konstnären Carl Michael Hausswolff med förslaget att ge Mors Mössa ett fortsatt liv på Göteborgs Konstmuseum. Paletten ställer sig bakom förslaget om ett eget rum tillägnat Mors Mössa, där ännu oetablerade konstnärer ges utrymme att ställa ut. Vi hoppas att Mors Mössa tilldelas resurser att drivas vidare under egen regi. För konstens och Margaretas skull, hjältinna, vila i frid.

 

Fredrik Svensk & Sinziana Ravini med redaktion:

Johannes Björk, Gabo Camnitzer, Andreas Christakis, Anton Göransson, Patrik Haggren, Maja Hammarén, Frida Sandström & Anna van der Vliet.