Nr. 301 - 2016

#301_Omslag_250917.jpg
 

Innehåll


Redaktionellt

Sinziana Ravini & Fredrik Svensk med redaktion

Närmandet, ironi och metod

Lisa Torell

Kampen om praktikbegreppet i samtida konst och forskning

Josefine Wikström

Affirmitive uncertainty – critical thinking in arts education part 2: From ethical to critical

Gabo Camnitzer

Flyktingen av den sorgliga skepnaden

Paula Urbano

Två frågor till paula urbano

Maja Hammarén

Ansvaret att inte låsa (upp)

Frida Sandström

Den normativiserande historieskrivningen av Nils Dardel

Jan Hietala

När curatorn blir diktaturens polis

Pontus Kyander

PÅ Skrivbordet

Jonatan Habib Engqvist

Feminina aktioner och begärets skrift - om valentine de saint-point

Adrien Sina

Trädan, abstraktion och feministisk genealogi –

intervju med Sara Lindeborg

Patrik Haggren med Sara Lindeborg

Konstarternas moderna system, del 2

Sven-Olov Wallenstein

 

 

REDAKTIONELLT

Allt sedan den samtida konstens födelse har konstnärer behandlat de institutionella förutsättningarna för konst som ett konstnärligt material. Men vad händer när denna tradition tar sig in i den högre konstutbildningens doktorandprogram? Och vad händer när vetenskapliga bedömningsperspektiv adopteras av konsthögskolor i sina sätt att bedöma konst? Lisa Torell har varit på ett doktorandseminarium i Stockholm där just detta hände och menar att det är dags för konstnärerna att ta ansvar för den konstnärliga forskningens akademiska ritualer och konventioner. Den konstnärliga forskningen beskrivs ofta som praktikbaserad. Men vad betyder detta? Hur skiljer sig detta praktikbegrepp från den samtida konstens praktikbegrepp? Och vad får det för konsekvenser? Josefine Wikström reder ut begreppen och skissar fram möjligheten till ett kritiskt praktikbegrepp för den samtida konsten. Gabo Camnitzer fortsätter sin essä om det kritiska tänkandets villkor i konstutbildningen och argumenterar för vikten av att stödja konststudenten som etisk aktör, före kravet på kritikalitet kommer i fokus. Utöver detta fokus på konstutbildningens politik fortsätter vi undersökningen av konstens autonomi. Vad var det som ledde fram till att konsten blev ett samlingsbegrepp för en mängd olika konstnärliga praktiker? Sven-Olov Wallenstein fortsätter sin historiefilosofiska exposé över estetikens grundtexter, denna gång med ett försök att förbättra snarare än överge Kristellers idé om ”Konstarternas moderna system”.

Behöver vi etiska riktlinjer för curatering? Pontus Kyander reflekterar över vad som händer när curatorer blir diktaturernas tjänare, medan Jonatan Habib Engqvist ger en bild av den frilansande curatorns vardag med utgångspunkt från sitt skrivbord.

Paula Urbano har tillsammans med Maja Hammarén och Andreas Christakis gjort en adaption av hennes film Flyktingen av den sorgliga skepnaden, följt av en kort intervju av Maja Hammarén.   

Hur kan vi förstå möjligheten hos en feministisk abstraktionskonst i det tidiga 1900-talet, i relation till en jordbrukspolitisk kritik av äganderätten, och till arbetarkonstens industriella figurationer? I detta nummer inleder Patrik Haggren ett samtal med konstnären Sara Lindeborg kring hennes nya projekt.  

Frida Sandström har läst samman den nya antologin Sexualpolitiska nyckeltexter med utställningen Body talk på Lunds konsthall.

Genom att avkoda det «läckage» som genomsyrar Nils Dardels bildvärld, vill Jan Hietala skriva fram en mer komplex bild av Dardels identitet och gränsöverskridande sexualitet än den som varit gängse i konsthistorieskrivningen fram till idag.

Vi fortsätter vår nya serie om modernismens kvinnliga pionjärer. Denna gång har det blivit den franska curatorn Adrien Sinas tur, han skriver om den mytomspunna Valentine de Saint-Point, den franska performancekonstnären som både kom att omfamna, negera och transformera stora delar av futurismen.

 

Sinziana Ravini & Fredrik Svensk med Johannes Björk, Gabo Camnitzer, Andreas Christakis, Anton Göransson, Patrik Haggren, Maja Hammarén, Anna van der Vliet