arkivPaletten Art Journal

Prenumerationstalonger 1968 - 1984

"Ska vi begrava konsten? Eller gräva upp den? Vad gör museerna? Vad gör galleristerna? Vad gör konstnärerna? Är konstnären proletär eller privilegierad?"

arkivPaletten Art Journal

Communist Décor

Thomas Millroth presents the only remaining images of works by the communist artist collective Folkdekor (Peoples’ décor), active in Sweden during the 1940s, along with fragments of a text originally intended to be published in Paletten thirty-five years ago. Attempting to organize a sensible community outside the nation state and market circulation, Folkdekor made transitory works monumentalizing desires for a movement abolishing their present society. Commenting on Millroth’s text, Patrik Haggren relates the group to a possible aesthetics of the excluded. 

Art Forum om Paletten i Venedig

In another cross-national project, Bosnia and Herzegovina hosted the “University of Disaster,” an initiative of artist Radenko Milak in collaboration with the congenial crew at Paletten, the Swedish art journal fronted by writer Fredrik Svensk and curator Sinziana Ravini. - Kate Sutton i Artforum om utställningen University of Disaster och Paletten på Venedigbiennalen.

Art Forum om Paletten i Venedig

När konsten intar Venedig

Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén träffar Fredrik Svensk och Sinziana Ravini, som också är redaktörer för konsttidskriften Paletten, på plats i Venedig. Vad innebär egentligen "University of Disaster"? Och hur relevant är årets tema på biennalen, "Viva Arte Viva"? - Intervju med Palettens chefredaktörer i P1.

När konsten intar Venedig
urvalPaletten Art Journal

Vit box, svart box, offentligt rum

I essän Vit box, svart box, offentligt rum följer Claire Bishop upp det senaste decenniets många samtal kring arbetsvillkor i dans- och koreografifältet och knyter dessa till samtidskonstens vidgade intresse för koreografiska praktiker. Hon lokaliserar en marknad där erfarenheter-in-action blivit en hårdvaluta. Vem som utför en performance och vem som tar del av de ekonomiska, sociala och konstnärliga produkter som den generar, är dock fördolt i samma dimma som vilade över höstens skådespel i USA.

urvalPaletten Art Journal
Vit box, svart box, offentligt rum

Nr. 306 - 2016

Högerpopulismens vindar viner över stora delar av västvärlden. I Sverige ska en asylpolitik på dekis ge svenskar med medborgarskap ett odefinierat “andrum”. Men hur går egentligen de nya asyllagarna ihop med hyllningen av “Nordiska designklassiker”? Lisa Rosendahl har varit på utställningen New Nordic. Fashion. Food. Design. på Felleshuset i Berlin och fått en konstig smak i munnen. Niilas Helander skriver om samisk konst – som svar på de skandinaviska museernas selektiva samlingspolitik. Han börjar med markens politik, och finner ett avantgardistiskt estetiskt motstånd mot den ekonomiska exploateringen med fokus på ömsesidiga relationer mellan material, djur och människor. I den följande intervjun diskuterar Helander hur samiska konstnärer förhåller sig till konstens politiska potential med konstnärerna Britta Marakatt-Labba, Elle Sofe Henriksen, Silje Figenschou och Matti Aikio.

Starka argument för konsten

Palettens nuvarande redaktörer, Fredrik Svensk och Sinziana Ravini tillträdde 2011, då serierna om «Estetikens historia» och konsten/estetikens autonomi inleddes, och har sedan förra året fått sällskap av en åttahövdad redaktion. Detta tycks ha skärpt och accelererat det kontinuerliga arbetet kring konstens politiska möjligheter. - Karl Lydén om Paletten #305 2016.

Starka argument för konsten

Förberedande anteckningar till en undersökning om estetisk autonomi i överbefolkningens tidevarv

Frågan om konstens och estetikens autonomi och dess olika funktioner är en genomgående tematik sedan 2011 då vi började göra Paletten. En av dem som bidrog till diskussionen redan från starten var Johannes Björk från Palettens nya redaktion. Han har nu tittat tillbaka på några av de bidrag som behandlat ämnet de senaste fem åren och presenterar en kartläggning över de samhälleliga villkor som idag utgör den grund utifrån vilken den estetiska autonomin måste tänkas på nytt.

Förberedande anteckningar till en undersökning om estetisk autonomi i överbefolkningens tidevarv

Nr. 305 - 2016

Vad händer när konst ska möta ”verklighetens folk?” Är konstnären en entrepenör bland andra? Och när förvandlas en megautställning till ett konstverk? Det är några av de frågor som Power Ekroth ställer i sin essä om Manifesta i Zürich. Från Manifesta presenterar vi också ett utdrag ur konstärens Andrea Éva Győris samarbete med sexterapeuten Dania Schiftan som ger kurser för kvinnor som har svårt att få orgasm. Dessutom bidrar Tvillingskapet med manuset till sin transpolitiska ritual Snoppen blöder, samt texten Tjejighetens diktatur.

Samtal med Joshua Clover

Paletten publicerar en översättning av det avslutande kapitlet i Clovers nya bok Riot Strike Riot. Lyssna till Clovers presentation av boken i Palettens lokaler i Göteborg.

Samtal med Joshua Clover

Nr. 303-304 - 2016

Kaptialism och arbete står just nu i centrum för både Berlinbiennalen och Manifesta i Zürich. I Berlin försöker man i värsta post-internet-andan simulera “världens bästa varuhus”. Resultatet? En monstruöst homogen och sönderaccelererad företagsestetik. Och på Manifesta fragar man sig vad vi egentligen underlåter oss att göra för att få pengar, i en utställning om konstens relation till arbetslivet.

Upplopp nu: torg, gata, kommun

Paletten fortsätter att undersöka konsekvenserna av arbetets förändringar för den estetiska produktionen. Här presenteras en översättning av det avslutande kapitlet i Joshua Clovers nya bok Riot.Strike.Riot: The New Era of Uprisings, som kan ses som en undersökning av villkoren för att tänka en frigörelse bortom arbete.

urvalPaletten Art Journal

Kampen om praktikbegreppet i samtida konst och forskning

Ordet “praktik” har allt mer kommit att dominera sättet att tala om vad det innebär att göra konst. Uttryck som “mitt skapande” har ersatts av “min konstnärliga praktik” eller “min praktik” och akademisk konstnärlig forskning beskrivs ofta som praktikbaserad. Josefine Wikström ser närmare på vad som menas med praktik i den konstnärliga forskningen och på dess relation till samtida konstpraktiker, och gör ett försök att skissa riktningen mot ett kritiskt praktikbegrepp för den samtida konsten.

urvalPaletten Art Journal

Manifest för Gynecen – Skiss till en ny geologisk era

Alexandra Pirici och Raluca Voinea slår ett slag för Gynecen, ett feministiskt manifest för att utmanövrera de fallocentriska grundantaganden som genomsyrat diskussionen om Antropocen.

Nr. 302 - 2015

Det politiska läget i Sverige, i Europa och i dess närhet är minst sagt skakigt. I denna situation måste konsten presentera andra möjligheter och visioner än de som ges av den dominerande politiska diskussionen om de kriser världen droppas av just nu. Men under senare tid har de institutionella förutsättningarna för detta allt mer ifrågasatts av landets folkvalda, nästan oavsett politisk färg.

Konsten står inte utanför den politiska krisen

Numret närmar sig skärningspunkten mellan Grekland och Tyskland utifrån en mängd olika infallsvinklar, på ett sätt som är typiskt för hur Palettenpå senare år har velat ställa politiska och filosofiska diskussioner i kontakt med den samtida konsten. Samtidigt kan anas en vilja att på ett mer direkt sätt svara mot en akut situation i det politiska nuet. - Frans Josef Petersson om Paletten #300 och den nyformade redaktionen.

Konsten står inte utanför den politiska krisen

Nr. 301 - 2016

Allt sedan den samtida konstens födelse har konstnärer behandlat de institutionella förutsättningarna för konst som ett konstnärligt material. Men vad händer när denna tradition tar sig in i den högre konstutbildningens doktorandprogram? Och vad händer när vetenskapliga bedömningsperspektiv adopteras av konsthögskolor i sina sätt att bedöma konst? Lisa Torell har varit på ett doktorandseminarium i Stockholm där just detta hände och menar att det är dags för konstnärerna att ta ansvar för den konstnärliga forskningens akademiska ritualer och konventioner. Den konstnärliga forskningen beskrivs ofta som praktikbaserad. Men vad betyder detta? Hur skiljer sig detta praktikbegrepp från den samtida konstens praktikbegrepp? Och vad får det för konsekvenser? Josefine Wikström reder ut begreppen och skissar fram möjligheten till ett kritiskt praktikbegrepp för den samtida konsten.

Nr. 300 - 2016

1938 lät Hitler sin arkitekt Ernst Haiger ”modernisera” den tyska paviljongen i Venedig. Den 16:e juni 2015 bytte paviljongen plötsligt namn. Gravyren “Germania”, högst uppe på byggnaden, täcktes nu av en ny symbol. Hito Steyerl och de andra utställande konstnärerna hade tillsammans med ett stort antal biennalarbetare satt upp en grekisk flagga på det nyklassicistiska konsttemplet: ”Germoney” hade ersatt ”Germania”. Visst, en enkel gest som för sin kopplar samman ekonomismen, nationalismen och drömmen om det antika Grekland, men framförallt en uttalad solidaritetshandling med det grekiska folket och alla andra som drabbas av den ekonomiska åtstramningspolitiken. Kravet var tydligt: sluta med nedskärningarna inom vård, kultur och utbildningssektor, sluta med det offentliga stödet till banker och oligarker. #AusterityKills, #CancelGreekdebt, #Germoney. Paletten ser med stor oro på den relativa bristen på solidaritet med det grekiska folket i denna kris. Kom igen, den ekonomiska krisen är inte bara ekonomisk, det är en kris för ett system, det är en kris för konsten att driva politik och därmed också en kris som konstinstitutioner och dess konst inte står utanför. OXI!