Paletten #300

1938 lät Hitler sin arkitekt Ernst Haiger ”modernisera” den tyska paviljongen i Venedig. Den 16:e juni 2015 bytte paviljongen plötsligt namn. Gravyren “Germania”, högst uppe på byggnaden, täcktes nu av en ny symbol. Hito Steyerl och de andra utställande konstnärerna hade tillsammans med ett stort antal biennalarbetare satt upp en grekisk flagga på det nyklassicistiska konsttemplet: ”Germoney” hade ersatt ”Germania”. Visst, en enkel gest som för sin kopplar samman ekonomismen, nationalismen och drömmen om det antika Grekland, men framförallt en uttalad solidaritetshandling med det grekiska folket och alla andra som drabbas av den ekonomiska åtstramningspolitiken. Kravet var tydligt: sluta med nedskärningarna inom vård, kultur och utbildningssektor, sluta med det offentliga stödet till banker och oligarker. #AusterityKills, #CancelGreekdebt, #Germoney. Paletten ser med stor oro på den relativa bristen på solidaritet med det grekiska folket i denna kris. Kom igen, den ekonomiska krisen är inte bara ekonomisk, det är en kris för ett system, det är en kris för konsten att driva politik och därmed också en kris som konstinstitutioner och dess konst inte står utanför. OXI! 

I detta nummer av Paletten närmar vi oss skärningspunkten mellan Grekland och Tyskland utifrån ett antal olika infallsvinklar. Utifrån Charlotta Weigelts nya bok, Sokrates och möjligheten av en politisk konst, försöker Josefine Wikström förstå vilka implikationerna är för den politiska konsten när den tyska förbundskanslern i en livesänd tevedebatt tycks ha svårt att ta till sig orden och gråten från den fjortonåriga Reem Sahwil, vars familj hotas av deportation till Palestina efter fyra år i Tyskland. Denna flagranta gestaltning av statens styrningskonst blir för Wikström ett incitament att ställa frågan: vilken stat vill vi egentligen ha?

I Joshua Clovers dikter antar den tyska anden manifest form i kapitalets besatthet och ställer det grekiska arvet, Akropolis och Syntagma, mitt i de samtida upprorens kataklysmiska konfrontationer. Till detta nummer har Paletten översatt ett antal dikter ur Clovers senaste diktsamling Red Epic, som även står i centrum för en essä av Matthew Rana.

Sven-Olov Wallenstein fortsätter sin genomgång av estetikens historia och publicerar här en första artikel av två om den tyskfödde renässansforskaren Paul Oskar Kristellers klassiska essä Konstarternas moderna system. Essän försöker kartlägga den vindlande väg som den grekiska antikens tänkande och begrepp kring konstnärliga praktiker och representationer tar in i den estetiska revolutionen kring sekelskiftet 1800 och som fortfarande bestämmer vår situation.

Men om denna situation alltjämt är vår så präglas den av kriser som tycks peka ut ur den och mot en ny geologisk era. Denna har ibland kallat för Antropocen. I detta nummer slår Alexandra Pirici och Raluca Voinea istället ett slag för Gynecen, ett feministiskt manifest för att utmanövrera de fallocentriska grundantaganden som genomsyrat diskussionen om Antropocen. Dessutom har Maja Hammarén gjort en intervju med Pirici & Voinea.

Utöver Sven-Olov Wallensteins nedslag fortsätter vi i detta nummer också vår essäserie om skrivbordet, där turen har kommit till Ingrid Elam som tar oss på en hisnande resa genom Emily Dickinsons melankoliska skrivrum, 1800-talets matsalar och den italienska futurismen. Allt detta med hjälp av Thomas Mann, Rosa Luxemburg och Péter Nádas. Hisnande som sagt.

Hur kan en queerfeministisk relation till det historiska utvecklas? Det samarbete som Paletten inledde med den FRANK fortsätter också. Denna gång publicerar vi ett utdrag från FRANKs utställning Marie Høeg Meets Klara Lidén, tillsammans med en respons av Mathias Danbolt.

Vi initierar också två nya serier som kommer att löpa genom kommande nummer. Gabo Camnitzer inleder en tredelad artikel om det kritiska tänkandets instrumentalisering, i synnerhet inom konstundervisningen. Har det kritiska tänkandet rent av blivit ett verktyg för en nyliberal maktapparat?

Anna Rådström är också först ut i en svit om den moderna konsthistoriens kvinnliga pionjärer. Den inleds med en text om den legendariska konstnären, ”kattkvinnan” och ”sfinxmålaren” Leonor Fini, hennes burleska maskerader, surrealistiska jagomvandlingar och uppsluppna leverne.

Många av de teman som Fini arbetade med, djuret och jagets omvandlingar, har också varit centrala teman i skärningspunkten mellan konst och psykoanalys. Vi bad Gertrud Sandqvist att ge ett bidrag till Palettens psykoanalytiska undersökningar. Via Louise Bourgeois mamma-spindel och Sigmund Freuds tanke om människans psyke som ett encelligt djur möter via här Sherlock Holmes, Jacques Lacan, Agatha Christie, Georges Bataille, Julia Kristeva, Louise Bourgeois, Stefan Zweig och Mary Kelly.

Avslutningsvis vill vi tacka Palettens nya fantastiska redaktion Johannes Björk, Gabo Camnitzer, Andreas Christakis, Anton Göransson, Patrik Haggren, Maja Hammarén och Anna van der Vliet. Ett extra stort tack Andreas Christakis för Palettens nya form!

Trevlig läsning!

Sinziana Ravini & Fredrik Svensk

Paletten 298-299

 

REDAKTIONELLT

Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

Vad är det som håller på att hända med offentligheten i Sverige,
i Europa, i dag?

Den franska gruppen Den Osynliga Kommittén publicerade den inflytelserika skriften Det stundande upproret 2007, strax före den senaste ekonomiska krisen tog fart. Nu, efter mängder av uppror världen över, är de tillbaka med den nya boken Till våra vänner. Erik Bryngelsson har översatt och byggt vidare på deras idéer. Charlotte Bydler har tittat närmare på en alltmer populistisk kulturpolitik, och drar paralleller till frågan om yttrandefrihet i ljuset av Charlie Hebdo. Men offentligheten är hotad inte enbart av ekonomiska åtstramningar.

Står konsten i centrum för dagens konstinstitutioner? Lisa Rosendahl uppmärksammar tillsammans med några curatorskollegor hur konstinstitutionernas kris kanske inte bara handlar om minskade resurser, utan också om hur arbetet organiseras.

Är bilder farliga? Sinziana Ravini har granskat relationen mellan vår tids ikonofobi och det identifikatoriska skrattets dilemma i en essä som inkluderar en intervju med Lars Vilks.

Om satirens former är ett sätt att ta tempen på dagens politiska situation, så är sexualitetens och kärlekens status en annan. Frida Sandström har varit på Carlos Mottas utställning For Democracy, There Must Be Love på Röda Sten Konsthall och letar efter en idé om kärlek som ännu inte är kommersialiserad. Den queerfeministiskt informerade konstdiskussionen är i dag vitalare än på länge, något som bland andra Frank bidragit till. Fredrik Svensk har frågat Frank vem hen är.

Är underkastelse den ultimata formen av kärlek och är feminismen och sadomasochismen förenliga? Sinziana Ravini har talat med Lina Mannheimer om hennes film Ceremonin som skildrar den franska författaren och dominatrixen Catherine Robbe Grillet och hennes undersåtar. Nicolas Bourriaud ger sig in i diskussionen om spekulativ realism och antropocen, Graham Harman svarar.

Med utgångspunkt i Asger Jorns komparativa vandalism har Henrik Andersson tittat närmare på vad som händer när en konstnär gör anspråk på att bli konsthistoriker. Patrik Haggren och Mikhail Lylov presenterar möjligheten i en delirisk rationalitet med utgångspunkt i Roger Caillois förslag på en ”diagonal vetenskap”. Magnus Florin gör en skrivbordsarkeologisk djupdykning i berättelser som är på väg in i papperskorgens glömska och Sven-Olov Wallenstein avslutar med att skriva in Swedenborgs begrepp om darrningen i estetikens ursprungshistoria.

 

2 Redaktionellt
Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

4 På bordet
Magnus Florin

12 Demokratin sparar … på det offentliga samtalet
Charlotte Bydler

16 Empire of Love
Frida Sandström

24 Intervju med Lina Mannheimer
Sinziana Ravini

28 The Politics of the Anthropocene
Nicolas Bourriaud

42 Anthropocene Objects: A Response to Nicolas Bourriaud
Graham Harman

50 Mobiliseringens och alliansernas tid

56 Den Osynliga Kommittén: Spår i fragmenten
Erik Bryngelsson

64 Den komparativa vandalismens öde
Henrik Andersson

72 Det identifikatoriska skrattet, Lars Vilks och ikonofobins lakejer
Sinziana Ravini

80 Delirisk rationalitet
Patrik Haggren och Mikhail Lylov

86 Frank
Fredrik Svensk

88 Swedenborgs darrning
Sven-Olov Wallenstein

Paletten 297

Paletten #297

REDAKTIONELLT

Hur korrumperar man på bästa sätt de neoliberala utbildningssystemen? Inifrån eller utifrån? Har den traditionella vänsterkritiken en framtid, eller bekräftar den bara systemet i stället för att komma med konkreta lösningar? Josefine Wikström har varit på ett symposium om saken i fråga. Vad hände egentligen med årets Sydneybiennal. Theodor Ringborg skriver om händelserna från ett säreget insiderperspektiv. Hur ser diktatorkonsten ut i dag? Manu Washaus åkte till Ukraina och fann en revolutionär konstutställning baserad på Viktor Yanukovychs konstsamling.

Vad händer egentligen med diskussionen om curatorsrollen? Power Ekroth har besökt en konferens i ämnet och ser en självupptagenhet på väg att kapsejsa. I detta nummer fortsätter vi också diskussionen kring bilden och fotografins status i dag. Daniel Pedersen reflekterar över Charcots pseudovetenskapliga fotografering av den så kallade hysterin och fångarna i Sonderkommando i Auschwitz-Birkenau som fick fotografera sina kamrater innan de skickade dem in i döden.

Med utgångspunkt från sitt skrivbord skriver Sara Arrhenius om den rumsliga expansionen av skrivandets och läsandets plats – om nätverket av databaser vi ständigt är en del av och om globaliseringen av samtidskonsten, om Hans Belting, om konstnären Laura Lima och om vikten av en historiereflekterande konstinstitution med en stark relation till en lokal publik.

Konstens Kairo efter revolutionen? Matthew Rana skriver om konstnärerna vars liv hotas av polis och militär. Sven-Olov Wallenstein avslutar med Giambattista Vico, mannen som var med om att skilja mellan naturvetenskapen och vad som kom att bli den vetenskapliga platsen för konsten – humaniora.×

297_content

Paletten 296

Paletten #296

REDAKTIONELLT
Om vi ger dig en kamera. Ber dig filma allt vi gör. Så att vi kan dömas. Kommer våra synder förlåtas då? 2007 inledde den israeliska människorättsorganisationen B’tsalem ett så kallat »kameraprojekt« där organisationen delade ut kameror till palestinier för att filma övergrepp som israeliska soldater och bosättare utsatte dem för. Petra Bauer skriver en essä om detta unika projekts estetiska och politiska konsekvenser. Rebecka Thor hakar på samma problematik genom en analys av förbindelsen mellan den tyske konsthistorikern Lessing och den ryska filmaren Eisenstein.

Geraldine Juárez berättar om sitt nya projekt om porr i skogen. Är skogen internets barndom? Sinziana Ravini skriver denna gång en essä om Dîner Noir – en sadomasochistisk resa in i begärets mörka labyrinter, organiserad av den franska kultförfattarinnan Catherine Robbe-Grillet och den franska konstnären Dominique Gonzalez Foerster i Istanbul. Johan Börjesson ber oss omvärdera den vanliga kritiken av Pierre Bourdieus teorier om konstens hänsynslöshet mot konsten. Vad vill egentligen curatorn Juan Gaitán med årets berlinbiennal? Power Ekroth har frågat honom vad som står på spel.

Johanna Willenfelt behandlar smärtans produktiva möjligheter genom en litterär omtolkning av suffragetternas hungerstrejker. Vi har också träffat Thomas Hirschhorn och snackat konst och politik i samband med hans utställning Eternal Flame på Palais de Tokyo. Peeping Tom riktar denna gång sina skopofiliska begär mot Mejans och Valands examenstudenter. Sven-Olov Wallenstein skriver denna gång in mannen bakom pseudonymer som Aristobolos, Röda Korsets riddare, Sibyllan och Adelgunde i den förnuftskritiska estetikens idéhistoria. Johann Georg Hamann in da house!

Trevlig läsning!
Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

 

Omslag: Thomas Hirschhorn, Eternal Flame,
Palais de Tokyo, 2014. Foto: Sinziana Ravini.

 

Innehåll

1 Redaktionellt
Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

2 Film som politisk vittneshandling
Petra Bauer

8 Vad gör en bild? Om mediets betydelse hos Lessing och Eisenstein
Rebecka Thor

14 May och smärta utan smärtan
Johanna Willenfelt

18 Dîner Noir – piskan, den odödliga och hennes dubbelgångare
Sinziana Ravini

28 Peeping Tom

38 Bourdieus torpeder
Johan Börjesson

42 Interview with Thomas Hirschhorn
Sinziana Ravini

48 I väntan på Berlinbiennalen…
Power Ekroth

52 Porr i skogen
Geraldine Juárez

54 Hamann och språket
Sven-Olov Wallenstein

Paletten 295

Paletten #295

REDAKTIONELLT
Fascismen breder ut sig som en löpeld i Europa. Vi är mitt inne i den största ekonomiska och ekologiska krisen någonsin. Är detta också en kris för den affärsontologi som blivit normen för hur den offentliga sektorn drivs och för hur medborgare förstår sina egna liv? Mode är kanske det område som bäst av alla kännetecknar denna kris. Allt som framstår som evigt annuleras genast av nästa trend. Kan modet finna ett nytt sätt att motstå kapitalismens nyhetsbegär? Om detta skriver Sinziana Ravini.

Henrik Andersson skriver om brigadmålerets återkomst i Stockholm. Hur är det möjligt i en stad med »nolltolerans« mot gatukonst? Har konsten helt underordnats kapitalet? Vi publicerar Alex Williams and Nick Srniceks celebra accelerationistmanifest. Magnus Eriksson skriver om varför Piratbyrån övergav acceleration som strategi. Fredrik Svensk fortsätter sin serie om omänskliga vändningar inom konsten, denna gång med fokus på just accelerationismen.

I en tid när alla handlingar tolkas som investeringar i det egna varumärket har vi bett Moderna museets chef, Daniel Birnbaum, skriva en essä med utgångspunkt från sitt skrivbord. Vad har han åstadkommit? Vad återstår? Skrivbordet blir både en metafor för det egna tänkandets labyrinter och en möjlighet för en ny form av »skrivbordspolitik«.

I detta nummer fortsätter vi också med »Peeping Tom«. Denna gång är det Klara Källström, Thobias Fäldt, Tilda Lovell och Lina Selander som låter oss kika genom nyckelhålet. Vi presenterar också Malin Arnells dokumentation av kroppsliga utbyten på Swiss Institute i New York och Sven-Olov Wallenstein tar sig an Herder! ×

Trevlig läsning!
Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

 

Omslag: Eternity Dress, Olivier Saillard & Tilda Swinton, Performance av Olivier Saillard, på Beaux-Arts, l’Amphithéâtre d’honneur, 2013 Paris. Foto: Vincent Lappartient.

 

Innehåll

1 Redaktionellt
Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

2 Brigadmåleriets återkomst på Södermalm
Henrik Andersson

4 I am not quite sure. This is an arduous terrain.
Malin Arnell

16 Kein Mensch – improvisationer om kritik och omänskliga vändningar # 4
Fredrik Svensk

22 # Det accelerationistiska manifestet
Alex Williams och Nick Srnisec

28 Acceleration, Piratbyrån och Manifesta 7
Monkey

32 Peeping Tom
Klara Källström och Thobias Fäldt, Lina Selander, Ruanne and Basel

40 Mitt skrivbord
Daniel Birnbaum

48 Den eviga formen
Sinziana Ravini

54 Herder & beröringen
Sven-Olov Wallenstein

Paletten 294

Paletten #294

REDAKTIONELLT
I detta nummer vill vi utmana Palettens konventioner genom projektet ”Peeping Tom” som ger oss inblick i konstverk som är i vardande eller precis färdiga, men som ännu inte presenterats offentligt. Vi vill härmed understryka och osäkra relationen mellan redaktionellt och curatoriskt arbete. I vilken mån kan Paletten innehålla en utställning? Ett nyckelhål in i framtiden? Vi har nu fått inblick i Miriam Bäckströms, Felix Gmelins, Annika von Hausswolffs, Dorinel Marcs, Makode Lindes, Emilie Pitoisets och Clemens von Wedemeyers konstnärskap. Att ställa ut något innebär också att bli sårbar, särskilt när det rör sig om något ofärdigt. Vi är därför extra glada över konstnärernas positiva respons och hoppas kunna utveckla ”Peeping Tom”-projektet i kommande nummer.Vi publicerar nu också ett urval av den franske kritikern och curatorn Jean-Max Colards drömmar om utställningar han har sett, skulle vilja se, eller befarar se i framtiden. Sinziana Ravini inleder i detta nummer en essäserie om curateringens såväl skrivna som oskrivna historia.Robert Stasinski tar ett grepp om konstskandalens form i sin essä ”Experimentell eller reell moral?”. Och med publiceringen av Jörgen Svenssons dramadokumentär ”Tavlor på ett kultursekretariat” och Fia-Stina Sandlunds andra och sista del av ett filmmanus om hennes egen filmproduktion fortsätter vi undersöka förutsättningarna för konsten idag. Sven Olov Wallenstein bidrar denna gång med en essä om Burke, passionernas mörka grundvalar och det sublima.Trevlig Läsning!Sinziana Ravini och Fredrik Svensk
Redaktörer

INNEHÅLL

1 Redaktionellt
Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

2 Experimentell eller reell moral?
Robert Stasinski

6 Mina drömmars utställning
Jean-Max Colard

12 Peeping Tom
Miriam Bäckström, Felix Gmelin,
Annika von Hausswolff,
Makode Linde, Dorinel Marc,
Emilie Pitoiset,
Clemens von Wedermeyer

21 Curatering ur ett post-kolonialt, marxistiskt och feministiskt perspektiv
Sinziana Ravini

28 Tavlor på ett kultursekretariat
Jörgen Svensson

38 She’s Scripting
Fia-Stina Sandlund

46 Burke och det sublima
Sven-Olov Wallenstein

Omslagsbild
Makode Linde, Stillbild från inspelningen av videon till
Aerea Negrot kommande singel “Lieber Singen“, som släpps på B-pitch
Controll under 2014. Videon är inspelad i Karnataka, Indien 2013.

Paletten 293

Paletten #293

REDAKTIONELLT
Vad har hänt med svensk konstpolitik egentligen? David Karlsson svarar i detta nummer på Anna van der Vliets kritik från förra numret och menar att vi är så illa tvungna att spela på fiendens planhalva. Anna van der Vliet besvarar kritiken och frågar sig vad som är nyttan med att tala om nyttan i en tid där kulturekonomen fått tolkningsföreträde.

Hur sexistisk är den svenska filmvärlden? Fia-Stina Sandlund bidrar med första delen av ett filmmanus, baserad på hennes erfarenheter av filmbranschen i sitt arbete med sin Fröken Julie-triologi.

Hur kan man motstå gentrifieringen och samtidigt verka för att konsten och kulturen når ut till invånarna i ett närområde? Konstnärsgruppen akcg diskuterar frågan med utgångspunkt i sin verksamhet i Hökarängen och på Konsthall C.

I detta nummer inleder vi en granskning av curatorns betydelse idag. Först ut är en enkät med 25 Sverigebaserade curatorer. Camilla Larsson bidrar vidare med en samtidshistorisk betraktelse över curatorutbildningarnas ideal och självmotsägelser. Andreas Gedin kritiserar Boris Groys särskiljning mellan curatorns, respektive konstnärens frihet. Sinziana Ravini håller ett palettensamtal med curatorerna Michael van den Abeele, Damien Airault, Michelle Cotton och Tom Morton om deras erfarenheter på fältet.

Till sist bidrar Sven-Olov Wallenstein med andra delen i essän om arkitektur och natur, där han går in på fenomen som ”revolutionsarkitektur” och ”talande arkitektur”.

Trevlig läsning!

Sinziana Ravini och Fredrik Svensk
Redaktörer

 

INNEHÅLL

1 Redaktionellt
Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

2 She’s Scripting
Fia-Stina Sandlund

8 I skuggan av konstnärlig verksamhet
akcg

12 Kulturpolitikens trojanska hästar
David Karlsson

16 Vad är nyttan med nyttan? – Om begäret efter den ekonomiska mannens erkännande.
Anna van der Vliet

20 Curatorundersökningen

32 Curatorns ordning
Camilla Larsson

36 Frihet och tvång
Andreas Gedin

40 Paletten discussion

48 Arkitektur och natur del 2
Sven-Olov Wallenstein

Paletten 291-292

Redaktionellt

Vad betyder egentligen alla godhjärtade försök att förklara att kulturen visst är ekonomiskt lönsam? Anna van der Vliet går till attack mot dagens kulturpolitiska trender, men ifrågasätter också försöket att motivera konst som är statsunderstödd i ekonomiska termer överhuvudtaget. Bekräftar det inte bara en kapitalistisk realism, där det är på marknaden som sanningen ytterst värderas?

Chantal Mouffe har länge arbetat med att tänka om begreppet om det politiska. I en ny text utvecklar hon sin filosofi genom att analysera samtida kulturella praktiker. Simon Critchley bidrar med en ny text om Richard Prince, och intervjuas av Sinziana Ravini om konst, politik och »anarkistisk metapolitik«.

En konstnärsgrupp som tagit saker i egna händer är Senoren, och de bidrar med en kollektiv text och bilder från ett av deras senaste projekt på konstnärshuset i Stockholm. Göteborgsbiennalen har fått ny administrativ form. I Paletten svarar de konstnärliga ledarna och en av curatorerna på hur de ser på saken.

Vad har egentligen den spekulativa realismen för konsekvenser konsten och politiken? I detta nummer presenterar vi dels nya bidrag av Graham Harman och Quentin Meillassoux i samtal med Sinziana Ravini, samt kritiska receptioner av såväl Staffan Lundgren, Erik Bryngelsson som konstnären Anthony Marcellini. Till detta block hör också Johan Söderbergs uppgörelse med ett kritiskt riktningslöst tänkande, som han menar kännetecknat de senaste 40 åren. Men i ansiktet på den globala uppvärmningen och en ny geologisk period – antropocen, har åter den stora berättelsen fångat tänkandet enligt Söderberg.

I detta nummer lämnar vi också större plats till en rad konstnärliga interventioner som all kretsar kring frågor om montage, film, och representationspolitikens gränser. Linda Hilfling gör bruk av ett närmast utdött datorspråk. Erik Berglin & Clement Valla presenterar sina automatiskt framkallade fotomontage, baserade på Metropolitan museums samlingar. Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnusson presenterar för första gången Skaraborgs museum museum. Elke Marhöfer utvecklar en idé om »kaos film«, baserat på hennes egen filmpraktik.

Sara Jordenö presenterar bilder on fältanteckningar från sitt pågående projekt Rockland Palace. Petra Bauer & Fredrik Svensk bidrar med en gemensam text om filmskapandets politiska potential, och utgör också den tredje delen i följetongen Kein Mensch och Sinziana Ravini bidrar denna gång med en essä om den nygamla intellektuella åkomman »Atlas Syndromet«. Avslutar gör förstås Sven-Olov Wallenstein i hans serie omläsningar av estetikens grundtexter. Denna gång med del ett av två i en längre essä om arkitektur och natur. ×

Innehåll

2 Redaktionellt
Sinziana Ravini och Fredrik Svensk

4 Editoral
Sinziana Ravini and Fedrik Svensk

6 Den kritiska konstens villkor
Anna van der Vliet

12 Of bugs and misses
Linda Hilfling

18 Iconoclashes
Erik Berglin in collaboration with Clement Valla

30 Radical politics as counter-hegemonic intervention: the role of cultural actices
Chantal Mouffe

36 Senoren #5
Senoren

42 Film Chaos
Elke Marhöfer

50 “Exorcising ghosts”
Simon Critchley
interview by Sinziana Ravini

56 An Incomplete Record (Rockland Palace Fieldnotes)
Sara Jordenö

66 The Revenge of the Surface: Heidegger, McLuhan, Greenberg
Graham Harman

74 What´s up with the Göteborg International Biennial for Contemporary Art 2013?

76 Repetition, Repetition, Repetition Richard Prince and the Three Rs
Simon Critchley

80 Reella mystifikationer
Staffan Lundgren

86 ”Archeology of the future” Interview with Quentin Meillassoux
interview by Sinziana Ravini

98 Kolbaserat liv självantänder, förmedlat via ett (mycket kort) mellanspel av rationalitet
Johan Söderberg

100 Ett tärningskast kan aldrig upphäva Slumpen…
Erik Bryngelsson

108 The Atlas Syndrome – Between macrocosmic desires and fragmented thinking
Sinziana Ravini

114 Greenberg at the Event Horizon
Anthony Marcellini

116 Kein Mensch – improvisationer om kritik och omänskliga vändningar #3
Petra Bauer och Fredrik Svensk

122 Skaraborgs museum museum
Jonas (J) Magnusson och Cecilia Grönberg

136 Arkitektur och natur
Sven-Olov Wallenstein

Paletten 290

PALETTEN 4:2012 #290

I #290 fortsätter vi att tvinna vidare på flera olika spår om konstens politiska och historiska sammanhang. Vi intresserar oss för såväl hopplösa som hoppingivande berättelser, om en konst som inte behöver befrias av analytiker, en konst som går mot repressiva stater, patriarkatet och kommersiella intressen.

 

Från förordet

Henrik Andersson tar oss med på en färd genom de senaste årens kulturpolitiska landskap genom att titta lite närmare på statens och den näringslivets farliga förbindelser. Det är lätt att peka på konstens svagheter, den riktigt svåra konsten är att visa på dess styrka. Johanna Gustavsson och Lisa Nyberg ger oss en inblick i deras radikala pedagogikfilosofi som de utvecklat som en del av deras konstnärskap. Markus Degerman bidrar med en elegant attack på konstvärldens reifierande diskurser och paketeringsiver och kommer med ett konkret motståndsförslag: en ”svag utställningsestetik”. Rebecka Thor har läst Judith Butlers nya bok och diskuterar hennes teorier om en judisk etik och kritik av sionismen. Irmelin Joelsson behandlar den berömda aktivisten Abdoumaliq Simones visioner om en annan stad, ett annat liv, som redan existerar i hans ”motberättelser”.

Vi tittar också lite närmare på de senare årens psykoanalytiska diskurser. Med avstamp i mimesisbegreppen utvecklar Dariush Moaven Doust några psykoanalytiska betraktelser över samtida konstnärliga strategiers försök att kritisera den kognitiva kapitalismens framfart. Fabrice Bourlez tar vid med en kritisk text om vår tids storytellingskultur med utgångspunkt i superhjältekomplexet: Oidipus, Batman och divanen i Hollywood. Sinziana Ravini har skrivit om Pussy Riot där hon drar kopplingar mellan deras kamp och psykoanalysens uppfinnare – ”hysterikan”.

Fredrik Svensk fortsätter sin följetong Kein Mensch för att denna gång tränga lite djupare in i animismens, omänsklighetens och nymaterialismens paradoxer medan Sven-Olov Wallenstein som vanligt gör ett nedslag i estetikens nyckeltexter. Denna gång om Rousseaus samhällsfördrag, hans pedagogik, hans naturfascination och rädsla för det ”farliga supplementet som lurar naturen” – onanin.

 

Sinziana Ravini och Fredrik Svensk
Redaktörer

Paletten 289

289
Nr 3 2012

Redaktörer
Fredrik Svensk
Sinziana Ravini

Från förordet:
Vår tid beskrivs ofta som en individualistisk sådan. Vår konst betraktas lika ofta som något som är totalt integrerat i kapitalismens prekära arbetsmarknad. Samtidigt tar nya politiska rörelser konsten i bruk. Vad betyder detta? I Palettens förra nummer samtalade Power Ekroth med curatorn Joanna Warsza om Berlinbiennalens politiska ambitioner. Nu följer vi upp Berlinbiennaldiskussionen med Rebecka Thors essä om den judiska diasporan och dess utvecklingsmöjligheter genom Yael Bartanas projekt The Jewish Renaissance Movement samt med ett samtal där Kalle Brolin och Kajsa Dahlberg diskuterar konstens politiska möjligheter i relation till Berlinbiennalen. Vad innebär det egentligen att vara en politisk konstnär idag? Och vad är konsekvenserna av ett sådant val? Den 16:e juni träffades 26 kulturarbetare för att skriva manifest – vi är glada att kunna publicera resultatet. Mikela Lundahl har skrivit en essä om historieskildringens politik och estetik med avstamp i några verk som visades på dOCUMENTA (13). Hon frågar sig vad vår tids passion för historien och kulturarvet egentligen beror på.

Parallellt med den människocentrering som kännetecknar de politiska och historieorienterade diskussionerna har den animistiska, icke-antropocentriska diskussionen växt sig allt starkare. Vad beror detta på? Hur kan vi se på ekvationen mellan människa, djur, mineraler och objekt i största allmänhet? Kan en demokrati etableras mellan dessa skilda livsformer? Under det senaste året har Paletten berört dessa frågor i reflektioner över en relationell konst där människan inte längre står i centrum, med texter om bland annat Whiteheads panpsykism. Vi fortsätter nu detta spår med en essä av Fredrik Österblom som skrivit om filosofen Graham Harmans objektcentrerade ontologi. Sinziana Ravini har skrivit om resor till kapitalismens mörka hjärtan, den etnografiska romantiken, animismens återkomst och jakten på det heliga objektet. Fredrik Svensk inleder här också en improviserad följetong om kritik och omänskliga vändningar i konstens miljö.

Detta är en text som också följer upp den pågående diskussionen om etnografiska aspekter av konsten som Paletten diskuterade med Okwui Enwesor i samband med hans Paristriennal. Där visades flera verk av Camille Henrot som Peter Cornell har skrivit en närmast konstetnografisk text om. Henrot har också gjort omslaget till Paletten med en bild från hennes »bokherbarium«. Dan Karlholm har i sin tur tagit ett djupare grepp om abstraktionens och materialitetens roll hos Gerhard Richter i samband med hans turnerande utställning Panorama.

Sven-Olov Wallenstein skriver denna gång om Montesquieu och hans klassiker Persiska brev, och diskuterar vilken roll den fiktionaliserade blicken från en annan kultur spelar för teorin om smaken.

Vi vill också passa på att tacka Milou Allerholm, som nu lämnar Paletten som chefredaktör för att undervisa och skriva kritik på heltid, för en fantastisk tid tillsammans. Från och med det här numret är det Sinziana Ravini och Fredrik Svensk som delar chefredaktörsposten.