Paletten #300

1938 lät Hitler sin arkitekt Ernst Haiger ”modernisera” den tyska paviljongen i Venedig. Den 16:e juni 2015 bytte paviljongen plötsligt namn. Gravyren “Germania”, högst uppe på byggnaden, täcktes nu av en ny symbol. Hito Steyerl och de andra utställande konstnärerna hade tillsammans med ett stort antal biennalarbetare satt upp en grekisk flagga på det nyklassicistiska konsttemplet: ”Germoney” hade ersatt ”Germania”. Visst, en enkel gest som för sin kopplar samman ekonomismen, nationalismen och drömmen om det antika Grekland, men framförallt en uttalad solidaritetshandling med det grekiska folket och alla andra som drabbas av den ekonomiska åtstramningspolitiken. Kravet var tydligt: sluta med nedskärningarna inom vård, kultur och utbildningssektor, sluta med det offentliga stödet till banker och oligarker. #AusterityKills, #CancelGreekdebt, #Germoney. Paletten ser med stor oro på den relativa bristen på solidaritet med det grekiska folket i denna kris. Kom igen, den ekonomiska krisen är inte bara ekonomisk, det är en kris för ett system, det är en kris för konsten att driva politik och därmed också en kris som konstinstitutioner och dess konst inte står utanför. OXI! 

I detta nummer av Paletten närmar vi oss skärningspunkten mellan Grekland och Tyskland utifrån ett antal olika infallsvinklar. Utifrån Charlotta Weigelts nya bok, Sokrates och möjligheten av en politisk konst, försöker Josefine Wikström förstå vilka implikationerna är för den politiska konsten när den tyska förbundskanslern i en livesänd tevedebatt tycks ha svårt att ta till sig orden och gråten från den fjortonåriga Reem Sahwil, vars familj hotas av deportation till Palestina efter fyra år i Tyskland. Denna flagranta gestaltning av statens styrningskonst blir för Wikström ett incitament att ställa frågan: vilken stat vill vi egentligen ha?

I Joshua Clovers dikter antar den tyska anden manifest form i kapitalets besatthet och ställer det grekiska arvet, Akropolis och Syntagma, mitt i de samtida upprorens kataklysmiska konfrontationer. Till detta nummer har Paletten översatt ett antal dikter ur Clovers senaste diktsamling Red Epic, som även står i centrum för en essä av Matthew Rana.

Sven-Olov Wallenstein fortsätter sin genomgång av estetikens historia och publicerar här en första artikel av två om den tyskfödde renässansforskaren Paul Oskar Kristellers klassiska essä Konstarternas moderna system. Essän försöker kartlägga den vindlande väg som den grekiska antikens tänkande och begrepp kring konstnärliga praktiker och representationer tar in i den estetiska revolutionen kring sekelskiftet 1800 och som fortfarande bestämmer vår situation.

Men om denna situation alltjämt är vår så präglas den av kriser som tycks peka ut ur den och mot en ny geologisk era. Denna har ibland kallat för Antropocen. I detta nummer slår Alexandra Pirici och Raluca Voinea istället ett slag för Gynecen, ett feministiskt manifest för att utmanövrera de fallocentriska grundantaganden som genomsyrat diskussionen om Antropocen. Dessutom har Maja Hammarén gjort en intervju med Pirici & Voinea.

Utöver Sven-Olov Wallensteins nedslag fortsätter vi i detta nummer också vår essäserie om skrivbordet, där turen har kommit till Ingrid Elam som tar oss på en hisnande resa genom Emily Dickinsons melankoliska skrivrum, 1800-talets matsalar och den italienska futurismen. Allt detta med hjälp av Thomas Mann, Rosa Luxemburg och Péter Nádas. Hisnande som sagt.

Hur kan en queerfeministisk relation till det historiska utvecklas? Det samarbete som Paletten inledde med den FRANK fortsätter också. Denna gång publicerar vi ett utdrag från FRANKs utställning Marie Høeg Meets Klara Lidén, tillsammans med en respons av Mathias Danbolt.

Vi initierar också två nya serier som kommer att löpa genom kommande nummer. Gabo Camnitzer inleder en tredelad artikel om det kritiska tänkandets instrumentalisering, i synnerhet inom konstundervisningen. Har det kritiska tänkandet rent av blivit ett verktyg för en nyliberal maktapparat?

Anna Rådström är också först ut i en svit om den moderna konsthistoriens kvinnliga pionjärer. Den inleds med en text om den legendariska konstnären, ”kattkvinnan” och ”sfinxmålaren” Leonor Fini, hennes burleska maskerader, surrealistiska jagomvandlingar och uppsluppna leverne.

Många av de teman som Fini arbetade med, djuret och jagets omvandlingar, har också varit centrala teman i skärningspunkten mellan konst och psykoanalys. Vi bad Gertrud Sandqvist att ge ett bidrag till Palettens psykoanalytiska undersökningar. Via Louise Bourgeois mamma-spindel och Sigmund Freuds tanke om människans psyke som ett encelligt djur möter via här Sherlock Holmes, Jacques Lacan, Agatha Christie, Georges Bataille, Julia Kristeva, Louise Bourgeois, Stefan Zweig och Mary Kelly.

Avslutningsvis vill vi tacka Palettens nya fantastiska redaktion Johannes Björk, Gabo Camnitzer, Andreas Christakis, Anton Göransson, Patrik Haggren, Maja Hammarén och Anna van der Vliet. Ett extra stort tack Andreas Christakis för Palettens nya form!

Trevlig läsning!

Sinziana Ravini & Fredrik Svensk

Beställ Paletten Paletten @ SEK90,00