Omslagsbild Paletten 274

Paletten 274

274

Baletten

Nr 4 2008
Gästredaktörer
Malin Elgán
Josefine Wikström

FÖRORD

Ryska Anna Pavlova, känd i sin roll som den döende svanen, är en av de mest hyllade ballerinorna genom historien. Med sin förmåga att nästintill sväva motsvarade Pavlova idén om den flygande ballerinan. Pavlova var en av de första ballerinorna att turnera internationellt vilket gjorde henne världskänd. I dag bär ett flygplan från det nederländska flygbolaget KLM hennes namn. Ballerinans namn på flygplanets nos är en personifierad marknadsföring för ett av Europas största flygbolag. Det för tankarna till den globala ekonomin, till distribution, rörelse, tid, höga höjder och ballerinor.

Vi är intresserade av att se på olika former av dans, koreografi och performance genom historien med nya ögon och av att sätta dem i relation till andra företeelser. Det handlar om att betrakta olikheter, genom att låta dem mötas eller genom att ställa dem bredvid varandra, som till exempel ballerinan och flygplanet, dansnotationer från barocken och koreografiska score från idag, målningar av Watteau och performance om tid från 1970-talet, promenadens rörelse och föreställningar på scen, fiktiva berättelser och filmiska grepp. Vi tror att det kan generera andra sätt att tänka kring koreografi.

Vi är också intresserade av konstens – alltså också dansens och koreografins – möjlighet att bryta med våra gängse upplevelser och vanliga sätt att erfara. Det handlar om estetik som konstupplevelse och som förhållande mellan konst och politik. Vi menar att dagens kritik av samtida dans har fastnat i referenser till postmodern dans. En estetisk diskussion måste sträcka sig längre tillbaka än till 1960-talet, kritiskt tänkande låter sig inte begränsas av tid och rum. Det borde vara fullt möjligt att problematisera koreografisk metod och produktion utan referenser till poststrukturalismen.

Att använda sig av så kallade koreografiska score (rörelseinstruktioner), som Judson Church gjorde under 1960-talet, bidrog då liksom nu till andra sätt att producera, distribuera och tänka kring koreografi. Men samtidigt förutsatte detta ett neutralt och objektivt förhållningssätt till rörelse, som inte är relevant inom koreografi idag.

Genom sin temporalitet har dans, koreografi och performance möjlighet att uttrycka ett explicit förhållande till tid och meningsproduktion. Föremål i en konsthall kan dock också liknas vid en föreställning på scen eftersom betraktaren upplever konstverket i realtid. Varje deltagare, besökare, betraktare, varje publik aktualiserar – genom sin performance – verket, utställningen, eventet eller projektet. Det uppstår en oavbruten relation mellan betraktare, verk och omgivning och historien får en ny mening.

Dans, koreografi och performance kan genom en omfördelning av tid, rum, personer och platser möjliggöra nya och andra betydelser. En sådan omfördelning kan ske i tydligt avgränsade koreografiska verk likväl som genom rörelse i vidare mening, det vill säga i projekt utanför teatern, utan dansare.

Projektet Tensta Connection, skapat av elever på Arkitekturhögskolan i Stockholm under våren 2008, visade på samband mellan betydelseproduktion, rörelse, tid och alternativa ekonomier. Allmänheten bjöds in att tillsammans med initiativtagarna promenera från en av Stockholms centrala platser, Sergels torg, till Tensta konsthall i förorten Tensta. Med något så enkelt som en promenad visade Tensta Connection hur deltagarnas performance – deras gemensamma koreografi i rörelse mellan citykärna och förort – producerade en alternativ betydelse av stadens centrum och periferi, av viktigt och oviktigt och av vems röst som räknas.

En omfördelning kan också ske när koreografer arbetar med distribution av sina verk, till exempel genom score. Att arbeta med koreografiska score idag handlar om att problematisera äganderätt, inte i första hand över det enskilda verket, utan i förhållande till en ekonomi i stort; hur tillgängliggöra dans och hur förhålla sig till den globala ekonomin?

Malin Elgán och Josefine Wikström, gästredaktörer

INNEHÅLL

FYSISKA KROPPAR I RÖRELSE ÄR OMÖJLIGA ATT KONTROLLERA
Sophie Allgårdh

INLEDNING
Malin Elgán och Josefine Wikström

THE SAYING OF DOING: OM PERFORMATIVITET
Dorothea von Hantelmann

MOTHERFUCKER
Johanna Gustafsson-Fürst

BERÄTTAREN
Intervju med Tris Vonna-Michell
av Sarah Kim

EFTERSKRIFT TILL HERE WE DANCE
Vanessa Desclaux

DETTA ÄR INTE NÅGOT ATT SKRATTA ÅT – NÅGRA TANKAR KRING TINO SEHGALS VERK
Louise Höjer

KOLLA KOLLA, EN AFFEKT!
Mårten Spångberg

TID
David Lamelas

KONSTENS LÖFTE
Intervju med Dorothea von Hantelmann
av Malin Elgán och Josefine Wikström

GÖRA DEMOKRATI
Andrea Phillips

SPEL FÖR ALLA
Intervju med Alice Chauchat om Everybodys
av Jessyka Watson-Galbraith

SCENANVISNINGAR : DEN LEVANDE VALUTAN
Pierre Bal-Blanc

TIDSEKONOMIER
Jan Verwoert

MOBILRINGSIGNALER OCH ANDRA FRAMSTEG
Föredrag av Tino Sehgal

DANCE (PRACTICABLE)
Frédéric Gies

ATT LÄRA GENOM ATT GÖRA OCH ATT GÖRA GENOM ATT LÄRA SIG HUR MAN LÄR
Bojana Cveji´c

DET HÄR ÄR GALLERIET OCH GALLERIET ÄR MÅNGA SAKER
Intervju med Celine Condorelli
av Josefine Wikström

SWEAT – THE MOVIE
International Festival

Beställ Paletten tidskrift @ SEK60,00