Omslagsbild Paletten 273

Paletten 273

273

Brasilien

Nr 3 2008
Redaktör
Sophie Allgårdh

FÖRORD AV SOPHIE ALLGÅRDH

Lagom till Palettens release av detta temanummer om Brasilien öppnar São Paulobiennalen, världens näst äldsta konstbiennal, i Oscar Niemeyers världsberömda paviljong i Ibirapueraparken. Jämfört med Venedigbiennalen har det svenska intresset för Latinamerikas största konstmanifestation varit svalt. Varken kritiker eller dagstidningar har drivit att biennalen ska bevakas och recensioner har bara sporadiskt letat sig in på kultursidorna. I en tid då Sverige öppnar sig mot världen handlar det om en kedja av försummelser. Mer krasst gäller det synen på São Paulobiennalen som en blek kopia av den västerländska konstscenen. Men för den som vill ta del av styrkan och mångsidigheten i den brasilianska konsten ger biennalen och uppstickaren i Porto Alegre möjlighet till överblick.

São Paulo är Sveriges andra största industristad – ett resultat av de svensk-brasilianska affärsförbindelser som tog fart efter andra världskriget. När Brasilien stängde dörrarna för handelsimport startade storföretag som Scania-Vabis, Asea och Sandvik i stället fabriker i landet. Men om affärerna mellan Brasilien och Sverige kunde löpa på utan protester från svenskt håll under juntatiden var det infekterat på konstfronten.

År 1969, när den brasilianska militärregimen var som mest hårdför, valde statliga Nunsku (Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet) att tänka bort censuren. Till São Paulobiennalen skickades Roj Fribergs stora nidporträtt av den brasilianske diktatorn Artur da Costa e Silva, flankerad av general Emílio Médici och USA:s Lyndon B. Johnson. Oväntat för de inblandade blev Fribergs bidrag stoppat i hamnen genom en blixtinsats av svenska UD – en aktion för att värna om svenska ekonomiska intressen i Brasilien. Konstverken packades aldrig upp utan stannade kvar i sina lådor i Santos, hamnstaden utanför São Paulo. Därefter följde en nästan femton år lång svensk bojkott av biennalen.

Det var inte förrän 1983, när diktaturen var på väg mot sin final, som Nunsku närmade sig São Paulobiennalen på nytt, denna gång med Torsten Anderssons monumentala folklivsmålningar.

Många av de svenska konstnärer och arkitekter som söker sig till Brasilien idag vänder blicken till tiden före juntan, till ett demokratiskt och framstegsrusigt 50-tal. Lúcio Costas och Oscar Niemeyers världsarvsförklarade Brasília ger näring till en pågående diskussion om det svenska miljonprogrammet och det rationella tänkande som styrde utformningen av svenska förorter. Det är samma period som togs upp i Moderna museets utställning Tid & Plats: Rio de Janeiro 1956-1964 i början av året.

Sjutton år har gått sedan den epokgörande utställningen viva Brasil viva på Kulturhuset och Liljevalchs där ett tjugotal av Brasiliens mest lovande unga konstnärer fyllde salarna, däribland Tunga med sin barockt gåtfulla installation Palindrom Incest, som han sedan skänkte till Moderna museet. Verket är det enda som finns i samlingarna av samtida brasiliansk konst. Också från tidigare decennier ser det tunt ut, några donerade teckningar och grafiska blad är allt.

Efter nästan 25 år med demokrati sjuder konstlivet i Brasilien med flera väl fungerande institutioner och gallerier. São Paulobiennalen och den i Porto Alegre (se Paletten: Biennaler och andra konstevents, #270-271) är inte som förr de enda vägarna för brasilianare att se internationell konst på hemmaplan. På den svenska scenen har inte mycket hänt med den brasilianska nutidskonsten. Adriana Varejão och Ernesto Neto hör med Cildo Meireles, Vik Muniz och Rivane Neuenschwander till de lysande undantagen. Paletten väljer i detta nummer att introducera Beatriz Milhazes och Marepe, två starka men sinsemellan vitt skilda konstnärer, den ena bosatt i Rio de Janeiro, den andre i Bahia.

Sophie Allgårdh i september 2008

INNEHÅLL

LEDARE

JUNTAN BLOTTAS BORTOM SAMBAN
Öyvind Fahlströms ideologiska karta
SOPHIE ALLGÅRDH

KANNIBALISM PÅ HOLLÄNDSKA MÅLARE
Från kolonisatör till brasiliansk turistbroschyr
ANN GRÖNHAMMAR

PERNAMBUCO
Etanolfabrikernas vagga fotograferad av Karl Melander
SOPHIE ALLGÅRDH

MAREPE
Vardagstingens magiker
JENS HOFFMANN

BIENAL DE SÃO PAULO
En seismograf för diktatur och demokrati
KARIN FAXÈN

SVENSKA KONSTNÄRER I NÄRKAMP MED BRASÍLIA
SOPHIE ALLGÅRDH

COSTAS STADSPLAN GENOMLYST
Anna Pangs förslag till underjordisk superquadra

ANNA KLEBERG
Superquadran fångad som kuliss

DET OCKULTA BRASÍLIA

INTENTIONAL COMMUNITIES
LOVE ENQVIST

BEATRIZ MILHAZES
Balansgång mellan schablonbild och ornamentik
ESTELLE AF MALMBORG

FRÅN FAVELA TILL KONSTHALL
Liljevalchs floppar brasilianska hängmattor
SOPHIE ALLGÅRDH

MINNESFÖRLUSTEN
JO WIDOFF

PAKTEN MELLAN MÄNNISKA OCH INSEKT
Lisa Jonasson i Pommerys vinkällare
SOPHIE ALLGÅRDH

ETT BEKVÄMT VAL
Kristoffer Arvidssons tre B:n
ANNA BRODOW

ROCKLEGENDER SOM KONSTKRAMARE
Patti Smith, Lou Reed, David Lynch och Peter Gabriel
MIKAEL TIMM

MEDVERKANDE

SOPHIE ALLGÅRDH
Chefredaktör för Paletten och kritiker i Svenska Dagbladet. Curerade år 2007 Öyvind Fahlström: Med världen som spelplan på Mjellby konstmuseum. Författare till Svensk konst NU: 85 konstnärer födda efter 1960 (med Estelle af Malmborg).

ANNA BRODOW
Kritiker i Svenska Dagbladet och tidigare redaktör för Artes. Skriver avhandling om Konstnärsnämndens projektbidrag 1976 –2005. Pendlar mellan Uppsala och Rom.

LOVE ENQVIST
Konstnär utbildad på akademierna i Stockholm, Frankfurt och Helsingfors. Har under sina resor i Brasilien intresserat sig för hur utopiska drömmar manifesteras i arkitektur. Nyligen aktuell på Uppsala konstmuseum och på Bonniers konsthall.

KARIN FAXÉN
Kulturjournalist och kritiker. Följer de Edstrandska stipendiaterna 2008 som i poetiska och gripande verk undersöker verklighet, tid och fotografi. Inspireras av Gordon Matta-Clark och hans arbeten med New Yorks utdömda byggnader samt av Marlene Dumas ickeironiska måleri.

ANNA GRÖNHAMMAR
Intendent på Livrustkammaren med ansvar för måleri, konsthantverk och orientalica. Har bland annat producerat utställningar om drottningens roll och kungliga memorabilier

JENS HOFFMAN
Curator och skribent verksam i San Fransisco där han är chef för CCA Wattis Institute for Contemporary Arts. Medcurator för San Juantriennalen i Puerto Rico i april 2009 och gästcurator vid Irish Museum of Modern Art i Dublin.

ESTELLE AF MALMBORG
Curator på Kulturhuset som bott många år i Madrid. Intresserad av spansk och latinamerikansk samtida konst och fotografi. Färdigställer boken Nuevas Historias om samtida spanskt fotografi.

MIKAEL TIMM
Skriver dramatik, essäer och fiktion. I våras kom Lusten och dämonerna, en biografi om Ingmar Bergman. Ögats Glädje (1995) och Ulf Wahlberg (2005) handlar om bildkonst.

JO WIDOFF
Skriver magisteruppsats i konstvetenskap om samtida monument. Arbetet utgår från Rachel Whiteread och Doris Salcedo och deras förmåga att upphöja det triviala till personliga uttolkningar av det monumentala. Börjar i höst arbeta för Statens konstråd.

Beställ Paletten tidskrift @ SEK60,00