Omslagsbild Paletten 272

Paletten 272

272

Kontakter – Konstakter

Nr 2 2008
Gästredaktör
Ulrika Stahre

FÖRORD AV ULRIKA STAHRE

Konstens texter
Textens konster
Konstens konsumtioner.

Så snyggt och stolpigt hade jag ställt upp arbetet med det här numret av Paletten. Något om en sorts brytpunkt, mellan konsten och andra verkligheter, mellan konsten och politiken. Ramarna – i överförd bemärkelse – vad består de av? Vad händer i glipan mellan konst och liv? En politisk konst betyder sällan något utanför sin konstvärld, den kan ju både ses och köpas av dem den kritiserar, dess radikalitet stannar i verket. Ramarna tycks för breda, överlastade, tjocka.

Egentligen rör sig alla texter om konst kring dessa frågor: ingen konstkritiker kan undvika att fundera över dem. Så fort vi har valt en utställning framför en annan, ett angreppssätt framför ett annat så handlar det både om konventioner och om att kunna och vilja uppfatta och tolka konstverk, utställningsidéer och utspel. Konstens fransar. Det som inte är instrumentellt men som ändå gör att konst kan upplevas som viktig, angelägen och minst lika debatterande som en text.

Jag bad några skribenter jag gillar att skriva något fritt valt utifrån mina inte helt färdigtänkta idéer om ”konstens funktioner”. Texterna blev förstås lika olika som skribenterna, och svåra att egentligen binda samman. Det gemensamma för flera av dem är resonemang kring möten med konst. Vad ser jag? Och vem blir jag när jag ser? Camilla Hammarström skriver om konsten som ett människoblivande, Jenny Tunedal om att se sig själv i andra, om betraktandet som en väg både bort från förståelse och tillbaka igen.

Andra nålar fast konstpolitiken: Jelena Zetterström maktstrukturerna i Malmö – en konsthatande konstpolitik – och Linda Fagerström Moderna museets könspolitik – som för närvarande tycks domineras av en vilja att främst bevara och förstärka traditioner, inte att tänka nytt. Dan Jönsson skriver om politiken i verk som har människan som material på en global spelplan och Irit Rogoff om kritikens olika nivåer: kritikaliteten som ett sätt att gå vidare från kategorisering till en mer prövande, mindre förutsägbar praktik. En tanke om konstens texter som känns fri och uppfriskande.

De konstverk som publiceras i det här Palettennumret tycks vara varandras motsatser: På den ena sidan Det var jag. Dagbok 1900–1999, ett långt textverk av Daniela Comani, korthuggen prosa satt i gammaldags skrivmaskinsstil. På den andra explosiva arkitekturskisser för Årstafältet söder om Stockholm, laddade med pratande vilddjur och signerade Lars Mikael Raattamaa och Ebba Hallin. Men skenet bedrar. Comanis mäktiga megalomaniska dagbok är också den ett omritande av kartan, när enstaka händelser av helt olika dignitet mixas samman och får en gemensam status – medan toussaint l’ouverture årsta är vision, framtid, historia åt andra hållet. Här tänjs konsten, texten, arkitekturen i ett ”utmana verklighetssinnet och träna möjlighetssinnet är konsten säger musil det är kant rakt av egentligen”.

Det stora och repeterande jag som förekommer hos Comani (som diskuteras, förgrenas, pluraliseras i Jenny Tunedals artikel) leder tanken till vårens litterära händelse. Medan detta nummer låg till sig i några människors datorer och skallar kom Lars Norén ut med sin dagbok, en jagberättelse om samtiden, på ett sätt sann. Litteraturen har rört sig mellan fiktionen och livet det senaste året, en trend som varit seg, provocerande och problematisk och vars slut det är svårt att föreställa sig. Kanske en möjlighet för texten att erövra världen på nytt och på ett grundligare postmodernistiskt vis bli läst bara som text eftersom alla andra läsningar blir omöjliga – eller textens död om den sakta bedöms som mer och mer ointressant.

I textens form blir det skapande jaget i allmänhet tydligare än i en bild, även om det finns undantag. Och i en samtidskultur så full av jag jag jag blir detta mer svårfångade jag i ett visuellt verk intressant. Något som kritikern eller vem som helst som vill omvandla bilden till text måste förhålla sig till. Där, i det förhållandet, vill jag hitta konstens texter.

Ulrika Stahre

INNEHÅLL

Ulrika Stahre
LEDARE

Dan Jönsson
KONSTENS PAPPERSLÖSA – OM MEDBORGARSKAP OCH IDENTITET I SAMTIDSKONSTEN

Camilla Hammarström
KONSTENS MJÄRDAR

Jelena Zetterström
FRAMTIDSSTADEN SOM FÖRSVANN

Jenny Tunedal
ALLAS SJÄLVBIOGRAFI

Daniela Comani
DET VAR JAG. DAGBOK 1900–1999
(ICH WAR´S. TAGEBUCH 1900–1999)

Irit Rogoff
OM DET KRITISKA

Lars Mikael Raattamaa och Ebba Hallin
TOUSSAINT L’OUVERTURE ÅRSTA

Ulrika Stahre
IN I DIALOGEN
ATT VARA I SAMTAL MED BERLIN, BIENNALEN OCH SASKIA HOLMKVIST

Linda Fagerström
I SAMLANDETS BLINDA FLÄCK.
OM ATT INTE VILJA REPARERA GAMLA MISSTAG

Kristoffer Arvidsson
DEN STILLASTÅENDE RÖRELSEN. JESSICA FAISS OCH NINIA SVERDRUPS VIDEOMEDITATIONER

Susanne Pagold
UPPLYSANDE, MEN KUNDE VARIT MER ANGELÄGEN

MEDVERKANDE

KRISTOFFER ARVIDSSON är forskare vid Göteborgs konstmuseum och disputerade våren 2008 på avhandlingen Den romantiska postmodernismen. Konstkritiken och det romantiska i 1980- och 1990- talets svenska konst.

DANIELA COMANI är konstnär, född i Italien och verksam i Berlin. Hennes verk handlar ofta om roll– tagande och relationen mellan jaget och det kollektiva. Ich war’s. Tagebuch 1900–1999 publiceras nu för första gången på svenska.

LINDA FAGERSTRÖM är konsthistoriker och konstkritiker. Hon disputerade 2005 på avhandlingen Randi Fisher – svensk modernist.

EBBA HALLIN är arkitekt på gränsen, lärare och ena halvan av Himmelfahrtskommando.

CAMILLA HAMMARSTRÖM är poet, förläggare och konstkritiker för Aftonbladet. Utbildad vid Konstakademien i Köpenhamn, men ej verksam som bildkonstnär. Senaste diktsamling Omloppsbanor 2003.

DAN JÖNSSON är litteratur- och konstkritiker i Dagens Nyheter, medverkar regelbundet i tidskriften 00TAL samt frilansar för Sveriges radio.

SUSANNE PAGOLD är frilansskribent och arbetar för tillfället på en bok om mode.

LARS MIKAEL RAATTAMAA är arkitekt och poet. Nästa bok kommer hösten 2008, nästa hus kommer sen.

IRIT ROGOFF är professor i Visual Cultures på Goldsmiths, University of London. Hon utkom 2000 med Terra Infirma – Geography’s Visual Culture och forskar för närvarande om publikens möjligheter att medverka i samtidskonsten.

ULRIKA STAHRE är kritiker och arbetar på Aftonbladets kulturredaktion.

JENNY TUNEDAL är poet och kritiker.

JELENA ZETTERSTRÖM journalist, konstkritiker och designskribent, bor i i Stockholm och Malmö. Skriver sedan 1992 konstkritik för Sydsvenska Dagbladet och medverkar även regelbundet i tidskriften FORM.

Beställ Paletten tidskrift @ SEK60,00