Omslagsbild Paletten 270-271

Paletten 270-271

270-271

Biennaler och andra konstevents

Nr 4 2007-1 2008
Redaktör
Sophie Allgårdh

FÖRORD AV SOPHIE ALLGÅRDH
Vi behöver nya biennaler

”De stora konstbiennalerna har spelat ut sin roll”, är ett påstående konsteliten i väst gärna strör omkring sig – de som redan sitter inne med all information och som mest ser biennalen och de internationella utställningarna som en tröttsam summering av sånt de ändå vet. Men för dem som inte befinner sig på Grand tour året runt är det inte lika allvarligt om samma verk först presenteras på Moskvabiennalen och sedan dyker upp på den i Kwangju. Reprisen är inget curatoriellt brott och ingen anledning att demontera biennalsystemet. Det är också en pengafråga att beställa nya stora verk.

En gång i tiden vallfärdade man till en katedral för att bli andligt upplyft. Idag har de internationella konsteventen delvis tagit de medeltida kyrkornas plats. Kulturturismen har skiftat fokus och Venedigbiennalen, Manifesta eller Documenta är för många sommarens höjdpunkt. Ett generöst utbud av konstupplevelser väntar och alltid är det något verk eller en paviljong som etsar sig fast. Både Venedigbiennalen och Documenta drog förra året en rekordpublik och vittnar om den samtida konstens förmåga att attrahera en publik. Baksidan är de oresonliga förhoppningarna om att varje biennal ska överträffa de tidigare. Varje gång blir man lika besviken. Jättebesviken. I Artforum rasar debatten långt in i februari 2008 om förra årets Venedigbiennal. Mellan raderna i de frusterade artiklarna märks en längtan efter en curator i gudskläder som löser alla frågor. Debatten om Documenta följde samma spår. Men utgångspunkten med en universallösning är lika naiv som ickekonstruktiv. I själva verket blir ingenting bättre, bara annorlunda med nya konstverk.

Den överlägsna frågan ”Behöver vi en ny biennal?” har ställts många gånger och svaret är ja”. Att några statusfyllda länder ska sitta på sina biennaler, medan de utanför det stora metropolerna i väst ska vara utan, är ett uttryck för en pinsam och otidsenlig arrogans. Havanna, Singapore och Tirana är lika självklara platser för en internationell konstmanifestation som Venedig och São Paulo. Och det är givet att Taipeibiennalen och Taiwans uppstudsiga paviljong i Venedig utgör ett led i profileringen mot Kina, som vill sluka landet. För ett utförligt program, se Palettens biennalmeny på sidorna 24–25.

När Istanbulbiennalen invigdes 1987 blev det den första i den muslimska världen. I dess spår har den lokala konstscenen utvecklat ett dynamiskt nätverk med det internationella konstlivet. Flera konstmuseer och konsthallar har byggts i Istanbul och för många turkiska konstnärer utgjorde den egna biennalen trampolinen ut mot omvärlden. Med Mercosulbiennalen i Porto Alegre kommer för första gången skolbarn i södra Brasilien på allvar i kontakt med samtidkonst. En biennal eller en storskalig internationell utställning blir en frizon där politiskt kokande och halvtotalitära stater som Kazachstan, Uzbekistan och Kirgizistan kan dyka upp sida vid sida med gamla nationalstater. De förra sovjetrepublikerna utropades som den sista vita fläcken på den globala konstkartan av den ryske stjärncuratorn Viktor Misiano på Venedigbiennalen 2005. Ett otänkbart scenario på en internationell konstarena för ett tiotal år sedan. Men konstvärlden är också en spegel av en trist världspolitisk karta. Sharjahbiennalen vägrar öppna gränserna för konstnärer med israeliskt pass eller med israelisk stämpel i dokumenten. Kairobiennalen arbetar med en snarlik modell. Det är frågor som den österrikiska biennalforskaren Sabine B. Vogel tar upp i sin introducerande text.

Paletten har i detta dubbelnummer om biennaler och andra stora konstevents bjudit in fem utländska kritiker att reflektera över de svenska och nordiska bidragen på Venedigbiennalen. Det är den första genomlysningen av detta slag som gjorts. Vid sidan av de svenska konstnärer som diskuteras i det här numret medverkade också flera andra i biennaler och stora konstevents under 2007: Bigert&Bergström, Johanna Billing, Loulou Cherinet, Annika Eriksson, Anna Kleberg, Gunilla Klingberg och Klara Lidén. Under hösten steg Lisa Jonasson fram som biennalårets joker. Med antibiennalen The Lisa Jonasson Biennial vände hon och hennes fyra curatorer upp och ner på begreppen för att styra bort från den stora branschfesten. Som bonus bjuder Paletten på en insert av konstnären Jon Brunberg med Catrin Lundqvist som curator. Projektet utgör en del av node.stockholm, en festival för konst och nya medier i Stockholmsområdet vintern 2008.

Sophie Allgårdh
Redaktör

INNEHÅLL

Sophie Allgårdh
FÖRORD

Sabine B. Vogel
BIENNALEN – KITTET MELLAN DEMOKRATI OCH DIKTATUR

 

Charlotte Bydler
YOU GOTTA SAY YES TO ANOTHER EXCESS

Sophie Allgårdh
THE LISA JONASSON BIENNIAL – ETT KONTRAKT PÅ LIVSTID

BIENNALER OCH ANDRA KONSTEVENTS

Sophie Allgårdh
MERCOSULBIENNALEN: A–1 53167 OCH DE SVARTA BOXARNA MED SMUGGELGODS

Adnan Yildiz
ISTANBULBIENNALEN: MED KRITISK BLICK PÅ ATATURK

VENEDIGBIENNALEN

Sophie Allgårdh
NORDEN SYNAD I SÖMMARNA AV UTLÄNDSKA KRITIKER

Kim Levin
NORDISKT CURATORSFIASKO

Lauren Dyer Amazeen
MED ABIDIN TRAVELS MOT IRAKKRIGETS HELVETE

Gareth Harris
UTDRIVNA UR GIARDINI

Steven Kaplan
ELGALAND-VARGALAND SMULAR SÖNDER DE NATIONELLA PAVILJONGERNA

Ronald Jones
SLÄCKT SYN: FELIX GMELIN PÅ VENEDIGBIENNALEN

Love Jönsson
LODZTRIENNALEN: PANORAMA UTAN RIKTNINGAR

Sophie Allgårdh
MOSKVABIENNALEN: MED SVART MÄRKPENNA MOT PUTIN

Ann-Charlotte Glasberg Blomqvist
DOCUMENTA 12: SOM UPPSLAG I GLOSSIGA INREDNINGSMAGASIN

Martin Sundberg
DOMINIQUE GONZALEZ-FOERSTER TAR BEFÄLET ÖVER SKULPTURIKONER

Andreas Kittel
NÄR KATALOGEN BLIR MER ÄN EMBALLAGE

Trial and error (Janna Holmstedt & Po Hagström)
WELCOME TO ESTONIA

Anna Brodow
DET VAR MÖJLIGT ATT PUBLICERA SÅ KVALIFICERADE TEXTER I EN DAGSTIDNING PÅ 90-TALET

Ola Nilsson
LOTTA LOTASS OM DET OMÖJLIGAS KONST

INSERT: MAKT SOM METAFYSIK OCH MÄTBAR ENHET
av Jon Brunberg
Curator: Catrin Lundqvist

MEDVERKANDE

SOPHIE ALLGÅRDH Chefredaktör för Paletten och kritiker i Svenska Dagbladet. Curerade Öyvind Fahlström: Med världen som spelplan på Mjellby konstmuseum 2007. Författare till Svensk konst NU: 85 konstnärer födda efter 1960 (med Estelle af Malmborg) och Svensk konst i världen: trender, lanseringar och reaktioner 1965–1996. I bagaget även uppdrag för Sveriges Radios kulturredaktion.

LAUREN DYER AMAZEEN Konstkritiker i Tema Celeste, Artforum, Crawford Magazine och The Swedish Bulletin. Tidigare direktör för The Kitchen i New York där hon publicerade The Kitchen Turns 20: A Retrospective Anthology (1992) och The Kitchen Video Collection: Two Decades of the Video Vanguard (1996). Sedan 1997 ordförande för Vanguard Visions. Bor i Stockholm och Glasgow.

ANNA BRODOW Kritiker i Svenska Dagbladet och tidigare redaktör för Artes. Skriver på en avhandling om Konstnärsnämndens projektbidrag 1976–2005. Driver parallellt ett agenturföretag med inriktning på italienska ekokläder. Pendlar mellan Uppsala och Rom.

JON BRUNBERG Konstnär bosatt i Stockholm. Arbetar med långsiktiga och multidisciplinära arbeten om utopi, konflikt och makt där Makt som metafysik och mätbar enhet är det senaste tillskottet. På gång i samma serie: The Polyn.

ANN-CHARLOTTE GLASBERG BLOMQVIST Kritiker som alltmer ägnar sig åt undervisning. Lärare på Konsthögskolan Valand samt HDK Steneby vid Göteborgs universitet. Frilansar som kritiker, skribent och föreläsare. Bosatt i Göteborg.

GARETH HARRIS Lämnade nyligen tjänsten som ställföreträdande redaktör för The Art Newspaper – konstvärldens Bibel – för att övergå till frilansuppdrag. Skriver parallellt en doktorsavhandling om italiensk futurism och Blaise Cendrars poesi. Har svårt att förstå vissa biennaldirektörers curatoriella statements. Bosatt i London.

JANNA HOLMSTEDT & PO HAGSTRÖM Nomadisk och samhällskritiskt inriktad konstnärsduo. Var nyligen i Argentina där de med studenter på arkitektskolan i San Juan vaskade fram inofficiella historier om älskade och hatade platser i staden (www.trialerror.org). Tar i internetprojektet Brand New Sweden stryptag på den svenska identiteten.

RONALD JONES Konstkritiker och som konstnär representerad på Metro Pictures och Sonnabend Gallery i New York. Medverkar i Artforum och Frieze. Professor för Interdisciplinära studier på Konstfack där han leder Experience Design Group. Innehar en gästprofessur vid National Institute of Design i Ahmedabad, Indien.

LOVE JÖNSSON Kritiker och skribent samt lärare vid Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet. Under våren 2008 co-curator för brittiska utställningen Jerwood Contemporary Makers, Jerwood Space, London. Tillförordnad styrelseordförande för Paletten.

STEVEN KAPLAN Bakgrund som film- och konstkritiker för Flash Art, Interview och ETC Montreal. Curerade under neoexpressionismens höjdpunkt i East Village Totem och Stigmata. Återkommande kommentator på artworldsalon.com. Bosatt i New York.

ANDREAS KITTEL Art director på designbyrån Happy Forsman & Bodenfors i Göteborg där både breda, kommersiella företag och smalare institutioner finns bland uppdragsgivarna. Sedan tio år även frilansskribent med inriktning på form.

KIM LEVIN Under många år en av Village Voice mest framträdande konstkritiker. President för AICA 1996–2002. Curator för The Scream på Arken i Köpenhamn 1996–1997 och Notes and Itineraries, Ronald Feldman Gallery i New York 2006, och Ludwig Museum i Budapest hösten 2007. Följer med intresse den nordiska konstscenen. Bor i New York.

CATRIN LUNDQVIST Intendent för programverksamhet med förkärlek för kvällsaktiviteter på Moderna museet. Driver Domestic Art för produktion av konstprojekt, däribland Palettens inlaga med Makt som metafysik och mätbar enhet av Jon Brunberg. Ola Nilsson: Författare med två novellsamlingar: Prosa åren 1995–2005 samt Nattarbete (2007). Filosofie magister i idéhistoria och filosofi vid Södertörns högskola och Göteborgs universitet. Bosatt i Stockholm.

MARTIN SUNDBERG Konsthistoriker, som 2005 disputerade med avhandlingen Tillvaratagna effekter: om Jan Håfströms konstnärskap och konstnärsroll. Projektanställd på Moderna museet där han skriver om utställningskatalogernas historia i Historieboken: Om Moderna museet 1958–2008.

SABINE B. VOGEL Konstkritiker i Artforum, Kunstbulletin och Neue Züricher Zeitung. Intresserad av ”global konsthistoria” med fokus på biennaler i bland annat São Paulo, Istanbul, Singapore och Aten. Hennes Palettentext är en del av researchprojektet Art and politics: On the history of biennials, vid Universität für Angevandte Kunst i Wien. Bosatt i Klosterneuburg.

ADNAN YILDIZ Curator bosatt i Stockholm och Berlin. Sedan 2006 knuten till Curatorlab på Konstfack. Till diskussionsevents, utställningar och filmvisningar hör alice vs. Alice, Ittihad Sigorta Exhibition, Copykiller, Endless Possibilities, I don´t know what else to do with myself och www.bigfamilybusinesss.net. Ansvarade även för Nightcomers, ett videoprogram vid Istanbulbiennalen 2007. Medredaktör till turkiska konstpublikationen Muhtelif.

Beställ Paletten tidskrift @ SEK60,00