Omslagsbild Paletten 258

Paletten 258

258

1980-talet och det (o)möjliga arvet

Nr 4 2004
Redaktör
Anna van der Vliet

FÖRORD AV ANNA VAN DER VLIET

Samtidskonstens varierade former ryms inte alltid i det traditionella utställningsrummet och de alternativa rummen är inte alltid tillräckliga för samtidskonsten. Dessutom förväntas många institutioner innesluta såväl modern konst som samtidskonst vilket leder till ytterligare problem. Men konstens rumsligheter är långt ifrån ett ämne som stannar vid vare sig en institutionell problematik eller en arkitektonisk undersökning.

Min intention med Konstens rumsligheter är att detta tidsskriftsnummer inte bara skall erbjuda teoretiska och analytiska infallsvinklar utan att det faktiskt också skall verka som ett rum. Hur kan en tidskrift bli ett utställningsrum och hur skulle det kunna se ut?
Jag har därför bjudit in Konst2 att göra ett konstnärligt projekt för Paletten i vilket de både har agerat som curatorer och som konstnärer. De enda ramarna som från början sattes var tidskriftens format och tolv sidor att disponera fritt.

Ylva Oglands verk Heroin x 1700 återfinns på mittuppslaget och tillkom till stor del under en workshop på Konst2. Utifrån ett färgfotografi på heroin taget genom ett optiskt mikroskop har Ylva Ogland delat bilden i 1700 delar som utgjort grunden för vart och ett av det unika verk som finns i respektive exemplar av Paletten. Varje del har förstorats för att passa Palettens format och varit mall för det mönster som sedan överförts för hand till annat material. Sidenband, men också fjädrar och paljetter för tankarna till en estetik i 1970-talets flowerpower anda. I Heroin x 1700 undersöker Ylva Ogland, utifrån sin personliga erfarenhet, 1970-talets sociala ideal liksom hur den tiden har påverkat vår samtid. Heroin x 1700 är en fortsättning på hennes tidigare verk oljemålningarna Anders, Ängeln och Xenia som visades som en del av projektet ”Së bashku – Juntos – Tillsammans” på Tiranabiennalen i fjol och på Uppsala konstmuseum tidigare i våras. Under hösten kommer installationen Heroin att ställas ut i minigalleriet på Liverpoolbiennalen.

Vilken betydelse har rummet för konsten som visas där och vad händer när vi riktar blicken mot detta rum istället för mot konsten? Kristoffer Arvidsson utgår från sina personliga möten med olika konstinstitutioner i och omkring Malmöregionen i sin problematisering av relationen mellan konsten och rummet.
Maria Hirvi presenterar sina tankar kring konstutställningens konceptuella rumsligheter i sin undersökning av vad det innebär att presentera konstverk i utställningar. Hon utgår från begreppen ramen, agoran och tröskeln som verktyg för att urskilja den konstnärliga intentionen med konstverket och den kuratoriella intentionen med utställningen. Ett tydligt dilemma för de moderna konstmuseerna är deras förhållningssätt till samtidskonsten. Som statlig institution förväntas de hysa de moderna samlingarna parallellt med att bedriva utställningsverksamhet som bygger på processinriktad, ofta konceptuell och icke-objektbaserad samtidskonst. Det är en svårlöslig ekvation.

Mellan åren 1998 och 2001 gjorde Moderna Museet ett försök där curatorn Maria Lind bedrev Moderna Museet Projekt (MMP), med avsikten att verka som plattform för samtidskonsten. MMP förlades i Prästgården, en separat byggnad i anslutning till Modernas huvudbyggnad.
Rebecca Gordon Nesbitt har gjort en retrospektiv analys av detta projekt där hon undersöker vilka konsekvenser det får när ett modernt museum försöker anamma oberoende konstnärsdrivna galleriers tillvägagångssätt i relationen till samtidskonst. Under de senaste åren har det återigen öppnats flera konstnärsdrivna gallerier runt om i landet. På vilket sett denna trend reflekterar ett stagnerat institutionellt klimat låter jag vara osagt. Faktum är dock att de oberoende gallerierna trots en minimal budget, vilket ofta resulterar i svårigheten att nå ut till en publik och därmed en risk att endast verka för och inför en inre krets, ändå besitter en helt annan möjlighet att förhålla sig till den föränderliga samtidskonsten. Camilla Larsson har besökt några gallerier i Malmö, Göteborg och Stockholm för att få nya perspektiv på konstnären som gallerist.

Lennart Palmqvist skriver om ett annat möte mellan samtidskonsten och institutionerna. Det har blivit allt vanligare att kulturhistoriska institutioner bjuder in konstnärer för att kommentera, tolka och gestalta den befintliga samlingen. Denna trend välkomnas av somliga men kritiseras av andra. Konstnären Cecilia Parsberg väljer snarare att presentera sina arbeten utanför det traditionella utställningsrummet. Hennes konstnärliga projekt utgår ofta ifrån undersökningar av sociala och samhälliga situationer och hon arbetar inte sällan likt en dokumentärskildrande journalist. Genom att visa sina verk på Internet träder Cecilia Parsberg in i det virtuella rummets sfär där hon nyttjar många av de fördelar detta medium och rum har att erbjuda. I detta nummer av Paletten har Cecilia Parsberg valt att presentera en fotoserie av Huda och hennes familj i Rafah på Gazaremsan (2003). I bildsviten får man följa två kulors hål genom olika rum i familjens hem.
Sinziana Ravini baserar sin artikel om Parsbergs konstnärskap utifrån två andra verk Queen of Homeless och This is Jenin. I sin analys undersöker Sinziana Ravini det interkulturella mötets estetik och maktrelationerna i mötet mellan konstnären och den skildrade, mellan subjekt/objekt och mellan olika kulturer. Konstnären Cecilia Parsberg och teoretikern Sinziana Ravini skildrar ett konstnärskap från två olika perspektiv i ett möte som i sig skapar ytterligare en maktrelation, nämligen det som uppstår i mötet mellan konstnären och kritikern. Detta möte kastar också nytt ljus över frågor om den konstnärliga intentionens betydelse i förhållande till kritikerns tolkning av verket, liksom i vilken utsträckning verket talar för sig själv eller hur mycket information om konstens tillblivelseprocess liksom andra kontexter som måste finnas för förståelsen av ett verk. De här frågorna är aktuella i många andra rumsliga sammanhang, men är kanske som mest påtagliga i konst där mänskliga relationer utgör fokus och där det slutgiltiga verket sällan är i form av ett estetiskt objekt.

Genom dessa exempel vill jag nu överlämna till fortsatt läsning av detta mitt första nummer som redaktör för Paletten.

Augusti 2004, Anna van der Vliet

INNEHÅLL

RUMMET ÄR EN PLATS av Kristoffer Arvidsson.

RAMEN, AGORAN OCH TRÖSKELN av Maria Hirvi.

MODERNA MUSEET PROJEKT: TILLBAKABLICKANDE ANALYS analys av Rebecca Gordon Nesbitt.

KONSTNÄREN SOM CURATOR SOM BETRAKTARE SOM KONSTNÄR av Camilla Larsson.

RUM MELLAN DET FÖRFLUTNA OCH FRAMTIDEN – KONSTLIVET I PEKING av Joanna Sandell.

DISKURSER OCH PROJEKT I DET SOCIALA RUMMET av Nina Möntmann.

KONST2 av Rodrigo Mallea Lira.

SHOPEN av Jelena Rundqvist.

HEROIN x 1700 konstverk av Ylva Ogland.

UTSTÄLLNINGSRUMMETS DÖD Av Suzanne van de Ven.

FASHION DELUXE av Susanne Pagold.

CECILIA PARSBERG OCH DET INTERKULTURELLA MÖTETS ESTETIK av Sinziana Ravini.

EAST OR WEST – HOME IS BÄST fotoserie av Cecilia Parsberg.

KONSTNÄRLIGA DIMENSIONER OCH KULTURARV av Lennart Palmqvist.

INTERVJU MED NICOLAS BOURRIAUD av Sinziana Ravini.

MEDVERKANDE

Nina Andersson, fotograf verksam i Sverige och New York.

Kristoffer Arvidsson, doktorand i Konst- och bildvetenskap vid Göteborgs Universitet. Hans avhandling handlar om den romantiska postmodernismen. Han är även frilansande konstkritiker, knuten till Göteborgs-Posten samt essäist och bildkonstnär.

Mike Bode & Staffan Schmidt (1964 & 1959) började arbeta tillsammans 1999. Deras löpande arbete Spatial Expectations är en serie fortgående samarbetsprojekt baserade på visuella och teoretiska granskningar av den byggda miljön samt undersökningar av dess konsekvenser för och i relation till det sociala rummet. Från höstterminen 2004 är Mike Bode & Staffan Schmidt inskrivna som doktorander vid Konsthögskolan Valand, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet.

Nicolas Bourriaud, chef för Palais de Tokyo i Paris och författare till flera böcker och essäer.

Benoît Goupy, fransk konstnär som bor och arbetar i Amsterdam.

Rebecca Gordon Nesbitt, skribent och curator bosatt i Glasgow. Hon har tidigare arbetat som curator på Nordic Institute for Contemporary Art (NIFCA) och som redaktör för tidningen Make: the magazine of women´s art. Tillsammans med Maria Lind och Hans Ulrich Obrist startade hon salon 3.

Harry Edlund, översättare, verksam i Kungälv. Har försökt lära sig alla språk i hela världen, men gav upp vid Medelhavet.

Maria Hirvi, doktorand vid Institutionen för Konstforskning vid Helsingfors Universitet. Hennes avhandling behandlar konstverkets presentation i den moderna konstutställningen.

Germaine Kruip, konstnär som bor och arbetar i Amsterdam.

Camilla Larsson, aktuell som curator för utställningen Sköna relationer, som visas på Skulpturens Hus i Stockholm mellan 7 september och 31 oktober. Hon är även frilansskribent Göteborgs-Posten och UNT, samt ordförande i kulturföreningen Atra som gjort ett antal kulturprojekt i Stockholm och Göteborg.

Guillaume Leblon, konstnär som bor och arbetar i Paris.

LIGNA, består av de tyska konstnärerna Ole Frahm, Michael Hüners och Torsten Michaelsen. De bor och arbetar i Hamburg och Maastricht.

Rodrigo Mallea Lira, curator och konstnär. Han är en av de konstnärliga ledarna för Tensta Konsthall och driver Konst2 tillsammans med Ylva Ogland och Jelena Rundqvist. Han har tidigare curerat bla Svenska hjärtan för Moderna Museet tillsammans med Charlotte Bydler och Magdalena Malm.

Nina Möntmann, curator på Nordic Institute for Contemporary Art (NIFCA) och författare. Hon är regelbundet publicerad i Artforum och är för närvarande redaktör för boken ”Mapping a City” vilken ska publiceras under hösten 2004 (Hatje Cantz). Just nu är hon curator för utställningen ”Spaces of Conflict” tillsammans med Mike Bode & Staffan Schmidt (för NIFCA) samt för utställningen ”Opacity. Art Institutions, Current Considerations and the Economy of Desire”, i samarbete med Index, Stockholm. Hon är baserad i Helsingfors och i Hamburg.

Sara Nilsson, studerande vid Konstfack i Stockholm.

Åsa Norberg, studerande vid Umeå Konsthögskola.

Ylva Ogland, konstnär och curator. Hon är en av de konstnärliga ledarna för Tensta konsthall och driver Konst2 tillsammans med Rodrigo Mallea Lira och Jelena Rundqvist. Ställer bland annat ut på Galleri Rhodes+Mann i London hösten 2004 med utställningen ”this sweet sickness” curerad av John Peter Nilsson.

Lennart Palmqvist, arkeolog och kulturskribent, föreläser bl a på Curator- och kulturarvsutbildningar vid Stockholms universitet. I september publicerar han boken Utställningsrum – med historiska perspektiv på utställningskonsten.

Susanne Pagold, mode- och designskribent. Hon var även opponent på Lisa Sandströms examination i Göteborg i maj 2004.

Cecilia Parsberg, konstnär, verksam i Stockholm. Hon har bl a initierat nätverket Equator tillsammans med författaren Ana Valdes, http://this.is/Equator.

Franz Pomassl, österrikisk konstnär som bor och arbetar i Wien och i Sankt Petersburg. Sinziana Ravini, konstvetare vid Göteborgs Universitet samt doktorand vid Heidelbergs Universitet med inriktning på nyare tysk litteratur. Hon arbetar även som översättare.

Jelena Rundqvist, curator, ibland konstnär och stylist. Är en av de konstnärliga ledarna för Tensta konsthall och driver Konst2 tillsammans med Rodrigo Mallea Lira och Ylva Ogland. Arrangerar under hösten 2004 After shopping i Peking, ett performanceevenemang med svenska och kinesiska konstnärer och formgivare inom projektet Scandinavian Sparks.

Joanna Sandell, fristående skribent och curator, hon driver projektrum Sauna tillsammans med Helena Scragg på Bastugatan 1 i Stockholm. Den 22 oktober öppnar utställningsprojektet Scandinavian Sparks i Peking som cureras av Joanna Sandell och Susanne Rolf, där skapar även Sauna en publikation på plats med svenska och kinesiska konstnärer.

Lisa Sandström, grafisk designer som tog sin magisterexamen på HDK i våras. Nu arbetar hon med design och marknadsföring på den nystartade byrån Hot Shot.

Tomo Savic-Gecan, kroatisk konstnär som bor och arbetar i Amsterdam och i New York.

Kristy Trinier, konstnär som bor och arbetar i Whitecourt, Alberta i Kanada.

Suzanne van de Ven, oberoende curator och skribent baserad i Amsterdam. Exempel på utställningar är PORTAL I-II på Kunsthalle Fridericianum i Kassel och Cargo Series på Loods 6 i Amsterdam. Hon har publicerat artiklar i Metropolis M och Art-ist och undervisar på curatorutbildningen vid Amsterdams universitet/The Sandberg Institute.

Beställ Paletten tidskrift @ SEK60,00